Jag har funderat vidare på DN:s låtsasscoop i går om att FRA-motståndet blott skulle vara regisserat av en handfull pr-konsulter. Dels förstås för att tidningen skriver en av de mest idiotiska ledare jag sett i dag, helt baserad på uppgifter som i fler fall redan i går avslöjades som felaktiga. Men det hade ju krävts att man läste bloggar för att upptäcka det, och det gör ju inte DN. (min favorit är annars den upprörda anklagelsen om att bloggare "länkar bland annat till varandras sidor")
Men, helt bortsett från mitt förakt för Dagens Nyheter, så frågar jag mig i likhet med Niclas och hemliga morsan vad som ligger bakom alltsammans. Fast jag menar nu artikeln. För det enda omedelbara resultatet av "granskningen" är ju att FRA-motståndet flammar upp igen. Vi återupptäcker varför vi tycker så innerligt illa om Fredrick Federley. Vi enas, samlas, osv.
Vem har att förlora och vinna på det? Tja, en uppenbar förlorare är ju regeringen, som precis fått finfina siffror i opinionen och som faktiskt ändå tagit sig igenom den värsta hatstormen från sina egna grästoppar. Vid insikten om att alternativet var Lars Ohly som finansminister var det ganska många allianssympatisörer som kände att vi nog får Bodström-samhället oavsett vilket och då kan vi ju ändå välja det i övrigt minst dåliga. Men FRA-eländet (och datalagringsdirektiv, och Ipred, och Ipred2 och Acta) sitter ju där som en tagg. Och man behöver inte ruska särskilt mycket på den för att man åter ska känna locktonerna från Maria Wetterstrand, eller för all del piratpartiet eller sofflocket. Själv känner jag ju för första gången någonsin viss entusiasm för att rösta i valet till Europaparlamentet och nej, det kommer inte att bli på ett riksdagsparti.
I sammanhanget kan man alltså inte låta bli att notera att journalisten som i DN låtsas som att FRA-upproret bara var en pr-fejk är gift med Pär Nuder.
Tillägg: Jag hade alltså inte direkt glömt att jag ogillar Federley, jag hade mera glömt att han fanns.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
16 kommentarer:
...och naturligtvis blir det inga pingbacks och länkar till bloggar om denna artikel när de skriver sånt på ledarplats.
Lite off-topic, men det kanske inte vore så dumt att ha Ohly som finansminister ändå. (Även om Mona naturligtvis ger den posten till Östros och låter Lars bli socialminister eller dylikt). För Ohly vågade ju hävda att man i en kris inte behöver hålla på utgiftstaket och blev hånad för detta från alla håll, innan det blev en opportun åsikt i den vanliga nationalekonomiska "vetenskapen" efter att forskarna Lars Calmfors och Assar L. sagt detsamma.
Att DN-artikeln skulle vara ett stöd för de rödgröna är ju en spännande teori. Men den faller på att DN _alltid_ är regeringstrogen (oberoende av vilken regering vi har).
F.ö. kommer vi att rösta lika i EU-valet och jag tror vi blir många som röstar på honom.
Om man känner sig svag i anden kan man ju alltid tänka lite på scenariot med Mona Sahlin i rollen som sveriges statsminister. Det brukar bota det mesta...
Jag var en av alla dom som talade vid Hoppets demonstration i samband med riksdagens öppnande den 16/9 -08.
Hur man ens kan komma på tanken att en PR-byrå skulle kunna få folk från så många olika politiska håll att samlas under ett och samma tema är så obegripligt dumt att det enda som kan toppa detta nu är en replik av Tolgfors......
Liksom du Isobel, så kommer jag att rösta i EU valet. Denna gång dessutom med entusiasm och engagemang och jag gör det helt utan sponsorer och helt utan regi! Inte heller min röst hamnar på något riksdagsparti.
Vet du inte att ALLT är en konspiration?
http://infallsvinkel.wordpress.com/2009/03/02/fra-motstandet-ar-en-konspiration/
:-)
Vara hur det vill med DNs motiv för sina idiotartiklar. Men nu har det sparkat igång FRA-motstpndet igen.
Fast ett tag undrade jag om grejen igår var dålig satir.
http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2009/03/satir-eller-verklighet.html
Men så kom dagens ledare.
http://liberal2010.blogspot.com/2009/03/dn-sa-har-granskar-man-bloggare.html
"jag hade mera glömt att han fanns."
Hrfm, lol, det är tydligen inte bara du som glömmer bort att personer existerar. Åklagaren och Monique Wadstedt tycks göra allt för att glömma bort var dom trollade bort den (fd)polisen.
//ST
Det är väl inget fel eller konstigt om motståndet mot FRA kommer från många olika källor: att det spänner över hela spektrat från genuint gräsrotsengagemang till organiserad lobbying.
Den största svagheten med DN-artikeln är att ingen som journalisterna pratar med vågar nämna några namn. Jag är själv mot FRA-lagen och uppskattar det som Henrik Alexandersson skriver, men finns det betald opinionsbildning bakom delar av FRA-motståndet vill jag veta det. Opinionsbildning ska bedrivas öppet. Att vara emot FRA-lagen är väl inget att skämmas för?
Håkan: Orsaken till att folk biter sig fast i föreställningen om en alltigeno spontan virvel som bara uppstod en dag därför att 1000 personer blev upprörda samtidigt, de talade med sin kompisar, skrev på webben och sen blev de fler, är nog inte att man skäms - även om det är lättare att ta stora ord i mun när man är anonym. Men så länge det inte finns någon struktur kommer ingen att kräva något ansvar eller på allvar fråga "vad vill ni ha istället?"
Den mediala rollfördelningen ser ut på det sättet. Många som är mot FRA anser underförstått att all signalspaning är ineffektiv och ondskefull, dessutom principiellt felaktig - lägg ner skiten, men så länge det inte finns några tydliga sponsorer, ingen stadig plattform utöver en mängd fritidsbloggare och inga utsedda talesmän så frågar ingen i masmedia efter något mer än nejet. Det ses som off limits. Så fort opinionsskalvet ses som något mer organiserat och framdrivet, så rycker frågan närmare "Om ni inte vill ha signalspaning i någon form, om ni vill bakbinda typ all preventiv spaning/avlyssning av terrorister och kriminella, vad ska vi då ha istället? Det är snart ingen som ringer analogt längre. Lägga ner alla möjligheter till avlyssning av telefon och e-post i ett spaningsläge?"
För den opinion som inte rör sig på bloggarna är det just den vinkeln som är den mest intressanta: ska FUN, FRA och polisen lägga armarna i kors inför det de förväntas bekämpa? Kan man uppträda som om den frågan var litet löjlig så är det naturligtvis enklare att agera; det är nog en del av orsaken till att DN har väckt sådan irritation.
@Magnus;
det kanske kan ligga något i det du säger, men det är samtidigt tydligt att du är illa informerad, eller bara inte intresserad av att sätta dig in i motståndets argument. För det är få som inte vill ha någon signalspaning överhuvudtaget; det är många bloggare som ansträngt sig för att definiera under vilka omständigheter avlyssning kan vara godtagbart, osv. Men huvudpoängen har varit: "detta förslag är inte acceptabelt, kom med något bättre, istället för att bara försöka förneka innebörden av det lagda förslaget".
Det är också rimligt att kräva att de tjänstemän och sakkunniga som kan tekniken och lagstiftningen tar hänsyn till en stor opinion och försöker utforma ett förslag som möter rimliga säkerhetsaspekter och mänskliga rättigheter. Naturligtvis vore det möjligt, om viljan funnes. Det är i mitt tycke barnsligt att begära att den brokiga folkopinionen utan vidare ska kunna hosta upp ett perfekt förslag. Det var ju därför kravet var en parlamentarisk kommitté. Hade regeringen gått med på det kravet hade förutsättningar funnits för ett vettigt förslag. Nu fick vi ett skitförslag som varken opinionen eller säkerhetsetablissemanget kan acceptera. Tack Reinfeldt.
Rephonsp: Jag är faktiskt också mot FRA-lagen i den form den antogs i juni förra året och i likhet med Isobel tycker jag att Federley är en föraktlig person. De förändringar som hjälpte till att baxa igenom lagen förra sommaren var inte mycket värda, men det som förändrades några månader senare ser faktiskt ut som en betydande förbättring. I likhet med Håkan är jag mot en urskillningslös FRA-spaning, men jag vill också ha en ärlig redovisning av om det finns betald lobbying bakom. Det är en demokrarifråga.
Visst finns det FRA-bloggare som diskuterar vad för slags alternativ de kan tänka sig, men ytterst sällan i debatt med personer som är för FRA-lagen, eller i massmedia, alltså gammelmedia. Där üttalar man oftast bara nej,nej, nej till FRA, nej till spaning, nej till all slags avlyssning som inte är beslutad två månader i förväg ochj inriktad på en viss noga fixerad kriminell miljö. Behovet av att skydda sig mot till exempel terrorism blir en flugskit jämfört med individens rätt att surfa utan insyn och köpa de skivor och prylar man vill (som om det vore FRA:s huvudsakliga måpltavla). Så fort man kommer utanför sajber/studentmiljön är prioriteringarna ofta de motsatta.
Och det verkar faktiskt som om många i anti-FRA-rörelsen trivs med att det är så, med att inte behöva diskutera med "motståndaren" på något annat plan än 'ja eller nej till Storebror'.
@Magnus;
vi har tydligen olika bild av hur debatten såg ut under sommaren och hösten. Jag kan ha fel, men min bild var att de protesterande i stort visade större mognad och ansvarstagande än regeringen och tjänstemännen. De flesta bloggare var inte i närheten av den låga debattnivå som visades av Tolgfors och Jan Björklund t.ex., och Åkesson på FRA försökte några gånger blåsa allmänheten med semantiska finter kring betydelsen hos ord som "tillgång".
Men jag hålelr med om att man gärna vill se mer fakta om bakomliggande konsulter etc. DN kunde ju leverera en sån granskning trots skrytsamma antydningar. Men en granskning av jasidans manipulationer vore naturligtvis ännu mer önskvärt...
DN kunde ju inte leverera, menade jag förstås. Dvs de gav inte belägg för något och drog ihop skilda fakta till en missvisande konspirativ bild.
Rephonsp: jag håller gärna med om att artikeln i DN inte var jättebra, och att den vinklades relativt hårt. Men det är många texter idag som är hårdvinklade och drar stora växlar på de fakta de har (Maciej zaremba!) både i old-schoolmedia och (kanske ännu oftare) hos politiska bloggare. Att de inte kunde få fram kvitton och namn på uppdragsgivare är beklagligt, men inte särskilt förvånande. De som haft hand om den typen av dokument bör ju vara mycket få i varje enskilt fall, och de vet i så fall att det är känsligt.
Sen tycker jag inte att en viss inställning till FRA måste betyda att man har ställt sig lojal med allt som kommer från ett visst håll, t ex Tolgfors virrigheter - vare sig man avvisar allt utom en minimal FRA-spaning eller man försvarar ett svenskt NSA och tycker att Patriot Act var super. Det är precis som Palestinafrågan, bara för att man anser en viss sak i en konkret fråga behöver det inte betyda man menar att t ex allt Hamas gör är rätt.
Risken med en viss slags FRA-motstånd, som jag ser det, är att det övergår i en sekt som ser FRA-lagen som det metafysiskt onda därför att "de vill inte låta mig röka min braja, de är så rädda för vad jag kan hajja" (risken att någon upptäcker att man chattar med en dealer på nätet och sedan försöker utpressa en). Andra frågor än de som rör personlig integritet på nätet finns inte. Kolla in t ex Bloggelito om du inte vill medge att det finns sådana liberaler och att de har inflytande.
@Magnus;
håller väl med dig om det mesta egentligen, tycker bara inte jag riktigt förstår vart du vill komma. Dvs jag håller med om att det finns ultraliberaler för vilka absolut peronlig frihet är det enda, och jag är inte enig med dem. Håller också med om att det behövs en seriös utredning av säkerhetsbehovet och lämpliga metoder för att uppfylla detta (även om jag misstänker att vi inte är överens om vilket behovet är, då jag är övertygad om att våra försvarsorganisationer överdriver behovet av exempelvis kabelspaning för att motivera sin egen organisatoriska tillväxt). Jag håller också med om att det vore intressant att få veta mer om pr-konsulters medverkan i anti-FRA-rörelsen.
Men: som du själv säger behöver man inte hålla med om allt som alla andra på ens sida tycker; jag kan alltså stödja ultraliberalers FRA-motstånd utan att hålla med dem i allt. Jag ser inte mycket av den sekt du fruktar. Jag läser HAX oftare än Bloggelito och föreställer mig att han varit viktigare för motståndet. Han är ultraliberal i många frågor, men i FRA-frågan är hans inställning i mina ögon ytterst sansad. För mig känns det konstigt att se FRA-motståndet definieras utifrån de sekttendenser du sett. Jag såg en motståndsrörelse baserad på integritet och mänskliga rättigheter.
När det gäller pr tycker jag fortfarande att det vore en än viktigare uppgift att granska spelet på jasidan, eftersom vi där har det militärindustriella komplexet och regeringen. Båda sidor ska granskas, men journalistiskt vore det angelägnast att granska makten, om jag fattat något av journalistik. Och att Zaremba är ännu mer vinklad än Carlgren är sant men kanske inte helt relevant. Vill DN vara angelägna vore det nu läge att granska dagens utspel av Reinfeldt - men det tror jag inte vi kan hoppas på...
Skicka en kommentar