söndag, november 25, 2007

Nya och gamla medier

För knappt två veckor sedan förklarade Martin Gelin Andrew Sullivans the Atlantic-artikel om Barack Obama som en av de viktigaste om man vill förstå den amerikanska valkampanjen. Han länkade till artikeln och publicerade ett långt citat.

I går skrev DN:s Washington-korrespontent Lennart Pehrsson en stort uppslagen artikel som huvudsakligen var en översättning av Sullivans text (som han iofs också nämnde, men inte citerade).

Det här illustrerar skillnaden mellan olika synsätt på media. I det nya sättet (för att uttrycka sig lite slappt) erkänner man andra människors insatser och inser att det viktiga för läsaren är att ta del av den ursprungliga analysen. I det gamla sättet tar man andras tankar och låtsas att de är ens egna och utgår från att ingen ändå har läst den där amerikanska tidningen man snott från.

22 kommentarer:

Morgan sa...

Lite konstig kritik, tycker jag.

Lennart Pehrsons artikel är ju varken en översättning eller "snodd", utan ett referat. Han hänvisar tydligt till Sullivans artikel, och referar den och den allmänna debatt i USA den speglar/har gett upphov till.
Och han gör det på svenska, det vill säga allt är lättare för den normalt samhällsintresserade svenske nyhetskonsumenten att ta till sig, än att läsa Martins långa citat eller gå vidare till Sullivans artikel.

Jag tycker faktiskt inte alls att Lennart Pehrson försöker få det att framstå som hans egen analys. Däremot kunde ju DN gott länka till Atlantic Monthly-texten, som service.

För att översätta det till musikvärlden så lirar Lennart Pehrson en cover på en känd artists senaste låt, Martin Gelin är DJ och introducerar en ny skiva han gillar. Ser det inte som en motsättning mellan "gammalt och nytt" utan olika spelstilar.

Gelins genre är givetvis enklare att tota ihop.

Högsta Hästen sa...

Ho, ho, ho...Det Nya och Det Gamla...Bloggen som etiskt föredöme...Lennart P. - med tjugo år som NYC-rapportör - beskriven som oförmögen att tänka själv...
Man rodnar.
Ett smärtsamt skott i foten.

Morgan sa...

Håller helt med Högsta hästen; Lennart Pehrson har bevakat fler amerikanska valrörelser än de flesta svenska journalister (och började väl med det när Martin Gelin ännu var plaskvåt bakom öronen).

Morgan sa...

P S Med "cover" menade jag inte "dålig kopia", utan snarare "egen tolkning och eget framförande på egna instrument, om än ej helt och hållet originalmaterial".

Magnus sa...

Ian Burumas artikel om Norman Podhoretz, som Martin länkar till i samma post, är också den mycket läsvärd (och nej, det är inte första gången den dykt uipp i en svensk tidningsblogg). Har man sett den gamle slaghölken Podhoretz och hans aggressiva diatriber om att vi lever i ett "World war IV" - titeln på hans nya bok - som kan vara i femtio år och inte tillåter några dissidenter, så är Burumas skärpta analys av old conss och neo-cons nu och då ett tungt inlägg mot den sortens bolmande retorik..

Isobel sa...

Just för att Lennart Pehrsson gjort det han gör så länge borde man väl kunna kräva mer av honom än att skriva av någon annans artikel.

Isobel sa...

Men för all del, nu har jag tänkt på era kommentarerer ett varv till, och jag måste erkänna att jag inte reflekterade över språkdimensionen när jag blev irriterad över Pehrsson. Det är ju fullt möjligt att många läsare av DN tycker att det är en bra utrikesbevakning om de får översättningar av viktiga utländska artiklar snarare än egna analyser av DN:s journalister.

Jag är kan förstås konstatera att det i många fall skulle ge intressantare texter, men det är å andra sidan främst ett underbetyg till svenska tidningars korrespondentkvalitet.

Bolivar sa...

Nu har jag ju bara läst den online, men Lennart Pehrssons artikel låg väl på nyhetsplats? Det är väl varken krönika eller analys utan en nyhetsartikel?

Om det du säger Isobel, är att du efterlyser mer av journalistens egna analys på nyhetsplats, så betackar jag mig.

Några som verkligen ligger i framkant när det gäller att släppa fram sina medarbetares åsikter på nyhetsplats är ju Fox News. Föredöme?

Isobel sa...

Det kan jag absolut hålla med dig om, Bolivar.

Men i det här fallet handlar det ju inte om huruvida det skulle vara analys eller inte utan om huruvida det skulle vara Lennart Pehrssons eller Andrew Sullivans analys. Utifrån det jag kan läsa ur artikeln var det Andrew Sullivans analys, översatt av Pehrsson, publicerad på svensk nyhetsplats.

Magnus sa...

Sullivans essä rör sig på ett plan bortom dagspolitiken, han kräver så att säga att man själv fyller i vilka frågor det är som hängt med så länge och fortfarande är öppna sedan 60-talet. De som läser honom i USA, eller som redan är hyfsat inlästa på amerikaksnk politik, kan ju göra det jobbet själva, men kanske inte alla som följer valrörelsen via svenska tidningar.

Som nån påpekade, det är märkligt att de uppristade skyttegravarna från 60-talet fortfarande är kvar i Amerikat: här i Västeuropa är inte hippies, patrioter vs liberala kosmopoliter, sexuell frispråkighet på film och fria aborter särskilt brännheta frågor längre - men i USA är de fortfarande pålitliga som chokes i dagsdebatten (John McCains "I was tied up in Vietnam at the time" är det senaste men inte sista exemplet). Herregud, vilken opinion här hemma skulle känna sig manad att - kölhala en filmare eller författare för synder mot patriotismen som han/hon begick för fyrtio år sen? och behandla dem som om det hänt igår? I USA blir Jane Fonda bokstavligen spottad i ansiktet av arga patrioter, coh handlingen hyllas sedan av folk som David Horowitz: i deras perspektiv är det enda viktiga hon gjort i sitt liv när hon reste till Hanoi runt 1970 och "begick landsförräderi". Get real, guys...

Men alltså, Sullivan kräver en förförståelse som inte är sådär given för vanliga DN- eller Expressenläsare.

Morgan sa...

Jag håller verkligen inte med dig, Isobel. Jag får dessvärre erkänna att jag inte läst särskilt mycket av Sullivans artikel, trots att jag tänkt göra det sedan jag såg Martin G:s rekommendation.

Men såvitt jag kan se _refererar_ och sammanfattar Lennart Pehrson en debatt som pågår i hans bevakningsområde, med tydlig hänvisning till Andrew Sullivans bidrag till diskussionen.
En mycket vanlig uppgift för en utrikeskorrespondent, och mycket mer läsarvänlig för de allra flesta nyhetskonsumenter som inte har intresse av att läsa de amerikanska analyserna i original – men som ändå vill ha koll på samhällsdebatten och de politiska skiljelinjerna i stort.

Men jag lovar att kolla in Sullivans artikel vid tillfälle. Skulle det vara så att det blott är en simpel översättning av densamma som beretts plats i DN återkommer jag och ber om ursäkt.
Tillsvidare vill jag tro att det handlar om ett självständigt referat av debatten i sin helhet.

Morgan sa...

Nu ser jag att det är några faktafel. Lika bra att rätta till dem, hoppas jag inte uppfattas som alltför besserwissrig.

Så här ligger det till:
Erik Ohlsson är DN:s Washington-korrespondent.

Lennart Pehrson (stavas så) är Sydsvenska Dagbladets New York-korrespondent och DN:s New York-stringer.

For the record, liksom.

Bolivar sa...

Isobel, jag håller med Morgan där. Lennart Pehrsson rapporterar om en debatt som pågår i USA och kan knappast inte beskyllas för att ta åt sig äran för Sullivans analys, han redogör bara för innehållet i den.

Alternativet, en Pehrssonsk analys, skulle ju ges på bekostnad av Sullivans, och vi är ju alla överens om att Sullivans är mer intressant tror jag?

Morgan sa...

Jag tycker faktiskt att det är intellektuellt ohederligt och fult att antyda att Lennart Pehrson tar "andras tankar och låtsas att de är ens egna och utgår från att ingen ändå har läst den där amerikanska tidningen man snott från" – när han

a) mycket tydligt redovisar att det _bland handlat_ handlar om Sullivans artikel

och

b) använder flera andra källor också (Newsweek, olika kandidaters uttalanden, egen kunskap om USA efter 20 års bevakning)

Guilt by association, liksom.

Det är väl en sådan text som brukar vinjetteras med "perspektiv" eller något sådant, snarare än analys. Det kan man väl ha synpunkter på om man vill, men jag förstår inte varför Martin Gelins artikeltips automatiskt är ett föredöme i jämförelse.

Högsta hästen sa...

Varför Gelins artikeltips är intressantare?
Jamen han b-l-o-g-g-a-r ju!
Ett magiskt kommunikationsverktyg av 00-talssnitt som lixom attematiskt gör innehållet lite vassare och fräschare.
Att stå utanför/ännu inte fått jobb inom "gubbmedierna" - populärt tilltal i bloggosfären - är enligt denna genrens mest gapiga företrädare det samma som att ha bättre koll, bättre källor och större insikter.
Denna vanföreställning genomsyrar många debatterande bloggar.
Man rodnar.

Morgan sa...

Jag minns hur någon pajas på den saligen avsomnande sajten Mediekritik för flera år sedan skrev hur just Lennart Pehrson hade snott information om Tribeca Film Festival ur New York Times. Pajasen hade läst en NYT-artikel och kände igen en hel del i DN:s text.
Men det var naturligtvis massvis av New York-baserade journalister, Pehrson såväl som Times' skribenter och hundratals andra, som alla hade tagit del av filmfestivalens pressmaterial och antagligen också varit på deras presskonferens... Inte så konstigt, alltså, om artiklarna innehöll liknande fakta. Pajasen hade lika gärna kunnat påstå att New York Times hade snott DN:s text.

Magnus sa...

Det verkar till och med vara så att tidnngsartiklar idag sällan diskuterar med/mot andra inlägg i en öppen, ivrig debatt (andra artiklar eller böcker). När man gör det handlar det mer om positioneing än om att pröva några argument - var och en vill få det att se ut som att *den här* texten är ett oförmedlat filter mellan läsaren, skribenten och verkligheten. Den där dialogsfären som hade en självklar plats i massmedia för bara tio-tjugo år sedan har långsamt och tyst eroderats bort för en förment total öppenhet och det nästan utan att det diskuteras.

Morgan sa...

Jag kan visst inte heller skriva särskilt korrekt. "Bland annat", menar jag naturligtvis i 2.30-kommentaren, inte "bland handlat"...

Lisa sa...

Jag lägger mig inte i övrig debatt men måste säga att det är slött, slappt och fegt att inte länka till artiklar journalisten faktiskt referar. Konstig policy när tidningen själv utnyttjar Twingly.

Patrik sa...

Jag vill verkligen inte sänka nivån på det här kommentarspåret, risken är väl redan stor att jag gjort det i och med att jag lägger mej, men kan jag få uttrycka min beundran för både Morga, Häst och Bolivar.

Jag har liksom hört den förut: det är DN, det är stort och det är per definition dåligt (gäller även Lisas kommentar). Men jag är ju inte heller beroende av DN:s friskribentpolitik. Bara en simpel läsare.

Och så sänkte jag nivån ytterligare.

Lisa sa...

Jag anser inte att DN per definition är dåligt. Deras artikel gav mig mer än Gelins inlägg. Jag gillar inte policyn att snåla med länkar som underlättar för läsaren.

Magnus sa...

Lisa. Håller med i princip, men länkar till bilder och artiklar som finns på andra håll tar (intern) bndbredd på den egna servern. Om man har det som policy att alla artiklar ska förses med länkar till källor,andra artiklar som det hänvisas till osv så blir det ganska mycket serverkraft som låses i det, och sidan blir i längden trögare (alla lämnkarna måste letas upp varje gång en sida öppnas!) Har man mycket tunga javagrejor så blir det ännu trögare.

DN har ju en slags policy att länka en del, och at ha webbanonser, twingly etc, men hur mycket de vill lägga in länkar till andra källor är i sista hand deras eget val, det är inte helt gratis för dem.