torsdag, maj 06, 2010

Crybaby

I dag har jag en snutt i tidningen om Polanskis gråta-ut-brev. Jag bad dem länka till förhöret med offret på nätet och det kanske kommer. För att ge en liten motvikt mot textmassorna om hur synd det är om Polanski alltså.

28 kommentarer:

Jessica sa...

Du kan läsa Helena Lindblands underliga missiv hos DN också.
http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/helena-lindblad-aklagare-solar-sig-i-polanskis-rampljus-1.1087685

Olov Hyllienmark sa...

Kanske bättre då att läsa vad Jenny Diski skrev i november:
http://www.lrb.co.uk/v31/n21/jenny-diski/diary

Anonym sa...

Här finns en bra sammanfattning.

http://idlewords.com/2010/05/an_annotated_letter_from_roman_polanski.htm

Anonymous sa...

Jag ser inget fel i att Polanski får möjlighet att ge sin bild av hur han upplever situationen och jag ser inget fel i att expressen publicerar. Synd bara att inte fler får samma möjlighet som Polanski. Å andra sidan; att vara offentlig person är inte odelat i en sådan här situation. Jag läste det inte som ett "gråta-ut-brev" heller. Hans brev gjorde däremot historien mer komplex.

linus fremin sa...

hade samma kritik mot expressen. bra att du fick din utmärkta kritik publicerad. den borde ha publicerats bredvid brevet och med en förklaring från karin olsson om varför man ens publicerar brevet. det borde inte ha publicerats, och som du skriver, borde inte polanski tjäna pengar på det.

David Munck sa...

Jag kan bara komma på en sak att säga till Polanskis försvar: att det har gått 33 år. Det är en lång tid. I de flesta rättssystem finns en preskriptionstid även för mord.

Olof Johansson-Stenman sa...

Bra isobel!

Och David, det är ju synd att det gått 33 år, men många länder ser ju över preskriptionstiderna till följd av nya bevismetoder som t ex DNA-prov.

Just det faktum att han är känd ökar f ö den samhälleliga betydelsen av att han faktiskt döms.

Olof Johansson-Stenman sa...

Bra isobel!

Och David, det är ju synd att det gått 33 år, men många länder ser ju över preskriptionstiderna till följd av nya bevismetoder som t ex DNA-prov.

Just det faktum att han är känd ökar f ö den samhälleliga betydelsen av att han faktiskt döms.

Isobel Hadley-Kamptz sa...

jo, fast preskriptionstider är generellt när man är misstänkt för något, inte när man redan är dömd och har flytt straffet.

Isobel Hadley-Kamptz sa...

men visst, om det hade varit så att man aldrig hade fått tag på polanski och han hade fått resa världen runt och göra filmer, så hade jag inte nödvändigtvis ställt mig på barrikaderna för att man till varje pris måste fånga honom. Det jag främst reagerar mot är ju hans och kultureliternas uppfattning att det är honom det är synd om och att det han gjorde inte var så farligt. Om han hade visat ånger tror jag att jag hade reagerat annorlunda.

stefan hallgren sa...

Vad jag kan förstå är Polanski dömd för statutory rape, vilket i Kalifornien normalt har en preskriptionstid på tre år.

http://teenadvice.about.com/od/sexuallyactive/a/statutoryrape1.htm

"...if the two people are more than three years apart at the time of the crime the charge become a felony and the statute of limitations increases to three years."

Polanskis offer, numera 45-årig 3-barns-mamma säger till NY Daily News 2009:

"True as they may be, the continued publication of those details causes harm to me, my beloved husband, my three children and my mother"

http://www.nydailynews.com/gossip/2009/09/28/2009-09-28_roman_polanskis_victim_now_45_got_over_it_long_ago.html

Med tanke på dessa omständigheter tycker jag att det är ganska orimligt att driva målet.

stefan hallgren sa...

Men hon och hennes morsa kanske får skylla sig själva också? Inte skulle hon ha fotomodellerat ensam för vuxna män vid sin ålder inte, det förstår väl vem som helst.

Isobel Hadley-Kamptz sa...

jag tycker inte att det faktum att ett barn av sina föräldrar sätts i en farlig situation är en ursäkt för den person som väljer att utnyttja situationen genom att våldta barnet.

stefan hallgren sa...

Nej, men tycker du inte att det verkar lite misstänkt att man inte verkar ta någon hänsyn alls till vad brottsoffret själv tycker, efter så lång tid? Kan man kanske inte rent av misstänka att samma moraliska känslor som ligger bakom viljan att sätta dit Polanski efter 30+ år också kan innefatta den mer dolda åsikten att offret och hennes morsa på något sätt förtjänar fortsatt lidande för detta också?

Anonym sa...

Stefan, det verkar inte alls misstänksamt av det jag har läst mig till i detta fall. Som du skriver det hela låter det mest konspiratoriskt på ett sätt som hör sämre fiktion till.

Rent juridiskt förstår jag det så att hr Polanski, när det begav sig, erkände en av sex åtalspunker. Den lindrigaste: sex med minderårig. Någon form av uppgörelse gjordes. Sedan var hr P frihetsberövad i 42 dagar, då en psykiatrisk utredning gjordes.

När hr Polanski (naiv?) förstod att detta inte var straffet - rent juridiskt hade han nämligen inte ens fått en dom - flydde han landet!? Själv hävdar han att han var rädd för att domaren skulle ändra uppgöreslen, kanske till att åtala igen, på fler punkter, eller döma till ett längre straff än det de enligt hr P hade kommit överens om.

De facto handlar det om en åtalad som har flytt från sin dom.

Rättvisan måste vara blind i sådana fall. Trettio år, spekulationer om vissa felaktigheter från den dåvarande domaren, ett offer som inte vill ha publicitet, etc. kan inte spela någon roll. En domstol kan inte åsidosätta lagen, som den har att följa. Principiellt är det otvivelaktigt så att han bör, måste, inställa sig, precis som delstatsdomaren Peter Espinoza insisterar på.

stefan hallgren sa...

Det som har skett är säkert formellt korrekt, och det är ju svårt att veta om samma nit i formell korrekthet skulle ha förelegat om det hade varit någon hr okänd som ingen har någon speciell åsikt om. Men ur brottsoffersynvinkel tycker jag att det känns lite tveksam utifrån vad hon själv säger, att fortsätta driva detta efter 30+ år är ett straff för henne också, inte en upprättelse.

Olof Johansson-Stenman sa...

Stefan, det viktigaste skälet som jag ser det till att man måste gå vidare, utöver det rent formellt juridiska, är att tydligt signallera att våldtäkt av ett barn är ett brott som du inte blir fri ifrån trots att du är en berömd filmregissör, att det finns en kultur i vissa kretsar där man kan behandla småflickor lite hur som helst, och att du flyr landet i 30 år.

stefan hallgren sa...

Jag kan förstå behovet av att signalera att sexuellt utnyttjande av underåriga och allt icke fullt samtyckande sex är oacceptabelt, särskilt om man under en period kanske tyckte att det var nästan acceptabelt, men rättssäkerhet måste väl också innebära att det finns en förutsägbarhet i lagen och dess påföljder, och att nya definitioner och påföljder inte appliceras retroaktivt.

Om Polanski nu lämnas ut verkar ingen ha något klart begrepp om vilket straff han kan få egentligen, och med tanke på hans ålder kan det ju då bli att han får dö i fängelse för detta brott som han en gång begick, men som då inte sågs som SÅ allvarligt.

Jimmy sa...

Stefan, förutsägbar lagstiftning som är lika för alla är inte så sexigt! ;)

stefan hallgren sa...

Nej, och då kanske en dator kan ta över domstolsjobbet dessutom, så att det blir ytterligare en massa arbetslösa.

Men man måste ju tänka på prejudikaten också. Om Polanski utlämnas och döms till 2 eller 10 eller 50 års fängelse, eller vad det nu kan bli, så kommer det att bli fler liknande fall, kanske mer i det fördolda, för det är inga kända.

Kanske kan det då bli så att någon som döms för sexköp i Sverige just nu och sticker iväg och bosätter sig utomlands kan begäras utlämnad 30 år senare för att dömas för våldtäkt.

Manu sa...

stefan,
Tror du verkligen att det 70-talet inte sågs som så allvarligt att en vuxen man våldtar en 13-åring, analt, oralt och vaginalt, efter att ha drogat henne?

Stevie sa...

Manu: brott är en sak, men barns kroppar är mycket mer sexualiserade idag i media, på MTV, i vad folk uppfattar och tänker, vad de är rädda för.. En rulle som "Pretty Baby" (med en romantiskt skildrad uppväxt på bordell) hade sett helt annorlunda ut idag, antagligen också "Taxi Driver" . Och en film som Roy Anderssons "En kärlekshistoria" hade varit omöjlig att göra på 2000-talet. Det är inte det att denna film från 1970 skulle vara specieillt vågad i naken-hud-termer eller i dialogen utan att den gestaltar några steg mellan fjortonmårsland och vuxenhet på ett sätt som inte bryr_sig_om att denna sensulaitet skjulle kunna vr till salu, skulle kunna exponeras för någon runkblick.

Och precis i detta "inte bry sig om", denna positiva oskuldsfullhet (inte sexuellt men mentalt) finns skillnaden mellan 1970 och 2010. "En kärlekshistoria" vägrar objektifera sina huvudpersoner, och därmed lämnar den inte heller ut dem till en exploaterande vuxenvärlds dom.

stefan hallgren sa...

Det jag har läst om det har gett mig uppfattningen straffen faktiskt är mycket längre för statutory rape idag än vad de var då. Men om någon har andra uppgifter är det förstås bara att ge dem.

Stevie sa...

Vi har alltså den paradoxala situationen, både i Sverige, i USA och på många andra håll, att folk (särskilt flickor) blir av med oskulden tidigare men att det har blivit mera laddat att göra det, mera laddat med tonårssex över huvud taget (13-15-åringar kan ju definieras som barn, det är själva grejen). Det verka r var svårare att undvika att mäta tonåringars sex med jämförelser mot porr och skndal idag.

Jag delar Stefans uppfattning att det döms ut betydligt hårdare straff för statutory rape idag - och det även när det handlar om bara typ tre års åldersskillnad och helt okmplicerade förbindelser där det inte ä någon av parterna sjäkva som anmält. I North eller South Carolina fick n kille mångårigt fängelsestraff *utan mnöjlighet till benådning eller omvardling av straffet* för att hans tjej hade sugit av honom på en nyårsfest, troits att de kilad stadigt och ingen hade bestridit att hon gjorde det frivilligt. Det hade stöd i en reltivt nyligen skärpt lag. Denna ändrades senare, men fallet måste ända upp till USA:s högsta domstol innan killen fick sitt straff förkortat, då hade han hunnit sitta var det fyra år? i fängelse med langare, stortjuvar och gangsters..Sådant är fan ta mig barockt.

Isobel Hadley-Kamptz sa...

jag tycker att det är ganska obehagligt att för över diskussionen på frivilligt sex med någon som är minderårig (dessutom med små åldersskillnader) när det står helt klart att Polanski, som ju är fallet vi pratade om, drogade och våldtog en 13-åring i ordets vanliga bemärkelse. Hon sade nej nej nej, låt mig åka hem, han knullade henne ändå. läs förhöret innan ni uttalar er, tack.

Anonym sa...

Stefan, personligen lever jag helst i ett land där rättsprocessen inte är godtycklig.

Vad som gäller rättsligt för just det här fallet, då lagar och ev. straffsatser kan ha ändrats under 30 år, är måhända oklart, men det spelar heller ingen roll. Ingen tvingade Polanski att vara på rymmen i 30 år. Nu får han stå sitt kast.

Om man vill diskutera moral istället för juridik, kan jag bara hålla med IHK ovan. Det som beskrivs i förhöret (som med största sannolikhet är sanningsenligt eftersom Polanski trots allt erkände sig skyldig på en punkt) är ett skolexempel på något som jag hoppas att de flesta kan enas om är en vidrig våldtäkt.

Anonym sa...

Isobel, om du läste mitt första inlägg som att jag ville föra över skuldfrågan på sex med minderårig , känner jag mig mycket missförstådd. Det var aldrig min mening.

Du skrev själv så bra om skuldfrågan och moralen, att jag bara ville komplettera med det juridiska läget; vad som faktiskt skett etc. Precis som du hade jag läst förhöret och äcklats och tagit mycket illa vid mig. Om någon skulle läsa det jag skrivit tidigare och inte förstå, eller ställa sig frågande till hur ställer mig till skuldfrågan:

Jag anser att Polanski bör/måste inställa sig vid domstolen i Kalifornien, och jag hoppas att han blir dömd på alla de sex gamla åtalspunkterna (som innefattar våldtäkt såsom vi menar det), alltså inte bara den lindrigaste som han sedan tidigare erkänt, och får begrunda sitt brott i fängelse, som den brottsling han är.

Stevie sa...

Isobel: Laddningen i dte hör fallet lånar en hel del av att det handlar om just tonårrssex/barnsex (vid 12-15 kan man räknas till båda kategorierna). Inte för dig, men säkerligen för den opinion i USA som vill se Polanski insläpad i domstolen och sedan kanske dömd till typ tjugo års fängelse (flör våldtäkt på barn plus trotsande av domstol).

Det är ingen tillfällighet att just det här fallet har kommit att drivas så hårt och envist från USA. Amerikanska domstolar är korrumperbara i sådana här frågor, eftersom domarna på lägre nivåer är folkvalda. En betydande del av den amaerikanska juristkåren, även domare,, har ingen längre juridisk utbildning, och de behöver väljarnas och lokala medias stöd för att sitta kvar eller avancera; tillsammans md jurystemet öppnar det vägen för skruvade bedömningar som inte skulle accepteras på andra håll. Allt som har med sex (och känt folk) att göra blir dessutom hett och kletigt i USA: fråga Tiger Woods. I det läget är det intressant att synen på statutory rape i alla former, och straffpraxis för det, har skärpts på de senaste tjuigo åren.

Och som Stefan var inne på, att driva det här fallet fter så många år och efter att det kvinnliga offret gjort aklöart tt saken sedan länge är utagerad för henne, det kan ses som ett sätt att hänga ut även henne och låta henne åka runt i media som den där dåliga flickan/det där offret som rörde sig i de här dekadenta miljöeran och som sedan blev våldtagen. Dopmstolen kan ju formellt svära sig frio från allt vad media gör, samtidigt som åklagaren m fl säkerligen ser fram emot att ge många presskonferenser. Den sortyens populism borde man stå emot, inte uppmuntra.