fredag, december 22, 2006

Deck the halls


Jag såg den första i går eftermiddag. Knuten kring ramen på busskuren utanför Ritorno på Odengatan. Jag hajade till. Log. Undrade vem som spred sådan anonym glädje kring sig.

Senare i går kväll: I byggställningar. På träd. Lyktstolpar. När jag tittade närmare insåg jag att det inte bara var resultatet av en enskild förespråkare för mer av kärlek och kyssar i vintermörkret. I stället är de av Triss upphängda mistlarna en av det här årets smartaste pr-kampanjer. Plötsligt händer det, liksom. De flesta förtjänar faktiskt oväntade ömhetsbetygelser. Den som kom på idén borde få ett pris. Eller i alla fall en puss.

10 kommentarer:

Anonym sa...

Du har förstås alldeles rätt.

Så.

Puss!

Gitto sa...

God jul Isobel!

motherfakka sa...

Sött.God Jul!

Jessica sa...

God jul en aning i efterskott!

Isobel Hadley-Kamptz sa...

God jul tillbaka! Nyss hemkommen och dödstrött efter roligt men intensivt julfirande har jag en sefardisk kycklingsoppa som så småningom ska innehålla både ägg och citron på spisen. Och jag har fått en pokal i julklapp! Den ser ut som den man får när man vunnit Wimbledon. Det har jag emellertid inte gjort.

Lagers tabberas sa...

Det där påminner mig om en elev jag hade en gång på Konsthögskolan i Umeå, Michael Richter heter han. Plötsligt för många år sedan blev vägskyltarna annorlunda lite här och var på stan. Änglavingar på hr Gårman bland annat. Alltså finessen var att det inte hade någon som helst kommersiell koppling utan bara var till för det inre leendet.
Några år senare hittade jag honom ute på Arlanda vid ankomstutsläppet från tullfiltret där han målat upp en parkeringsruta för bussar, en rektangel, men istället för att skriva "Bussruta" med den tjocka vita karaktäristiska färgen skrev han "PUSSRUTA" för alla som längtat att stå och välkomna. Begåvat, komiskt och ganska mycket underbart.

Johanna sa...

så fint! Både mistlarna och pussrutan.

Igår såg jag en film på youtube (nej jag såg den faktiskt på silverfiskens blogg när jag läste igenom inlägg jag missat under höstens sydamerikaresa. men jallafall) där en man med skylten "free hugs" stod någonstans i Sydney och gav kramar till förbipasserande. Rörande. Var tvungen att titta två gånger. Hur fantastiskt som helst.

(och ja, jag är tyvärr för lat för att leta upp länken till den filmsnutten nu. jag skyller på den i förra kommentaren nämnda förkylningen)

J.

Anonym sa...

http://www.youtube.com/watch?v=BngEhhdg4lw

Där har ni länken till filmen från liljas kommentar. Free hugs- ReUppies

Jessica sa...

Fick inte han med pussrutan och de andra rutorna som han ändrade på stan nåt fånigt bötesföreläggande för, jag minns inte för exakt vad, men typ, skadegörelse?

Anonym sa...

2 januari: ingen mïndre än Gävlebocken ("a giant straw goat in eastern Sweden") susade nyss förbi på BBC World News med den äran. För första gången på många år klarade den sig ju in i januari. Undrar om ens Gävles Köpmannagille had räknat med att få nyheten så långt?