torsdag, oktober 08, 2009

Les Halles

I dag skriver DN Påstan om Stockholms saluhallar. Jag vill inte vara elak mot Caroline Hainer, men här är min två år gamla text om samma sak. Den är faktiskt väl värd omläsning.

13 kommentarer:

Ano sa...

Det stör mig inte nämnvärt att hon skriver en ny artikel om saluhallarna. Din artikel i all ära, men att skriva om saluhallar är väl inte upphovsrättsskyddat ?

Isobel Hadley-Kamptz sa...

Å verkligen inte! Däremot hade vi nog lite olika ambitionsnivå.

Anonym sa...

Hybris, moi?

Isobel Hadley-Kamptz sa...

Jag är lite osäker på om det allmänt betraktas som hybris att tycka att man skriver jävligt bra texter när man de facto skriver jävligt bra texter.

Julia sa...

Det är en jävligt bra text. Jag blir både hungrig och nostalgisk efter alla promenader i Hötorgshallen med min far.

m4nolo sa...

Du skriver utan tvekan ohyggligt bra.

Oftast när jag läser det du skriver uppfylls jag av hopp och glädje över den vettiga humanism du verkar stå för.

Men jag undrar, hur ställer du dig i durrättsfrågor?

Du har uppenbarligen en passion för matkultur, upplever du en konflikt mellan denna och etiken? Ur vilken den första går vinnande? Eller anser du att köttkonsumtionen är djurrättsmässigt oproblematisk?

Thomas E sa...

Blodduva, det hade jag inte ens hört talas om. Undrar om man kan få tag på det i den proletära göteborgska saluhallen eller man kanske får fånga in och strypa sin egen duva.

Anonym sa...

De facto...

Caroline Hainer sa...

Hade jag haft tilläckligt med utrymme hade jag skrivit mer än bara gjort en översiktsguide. Det är ett som är säkert.

Isobel Hadley-Kamptz sa...

m4nolo:

jag anser inte att djur har rättigheter. Jag anser iofs inte heller att människor har rättigheter. Däremot försäkrar goda samhällen människor vissa grundläggande värden (exakt vilka varierar dock över tid) och i goda samhällen behandlar man också djur väl. Människorna är dock viktigare för mig än djuren. Därför är jag personligen mer engagerad i ex fair trade-märkningar än i djurskydd.

Jag äter kött och har inga etiska betänkligheter alls kring detta. Däremot har jag ändå rätt hårda krav på hur djur ska behandlas medan de är levande om jag ska vilja äta dem (detta om jag lagar maten själv, om jag blir bjuden på mat äter jag av artighet och entusiasm allting), jag äter t ex inte traditionellt tillverkad gåslever, väljer i den mån det är möjligt kött från frigående djur (och aldrig danskt fläsk), försöker äta vilt och halvvego av klimatskäl. Jag är hemskt engagerad i fiskefrågan och äter aldrig ål eller rödlistade arter - vildlaxen som nämns här i den här texten har jag t ex slutat äta (samma sak här, med undantag för om jag blir bjuden, men jag har pratat så mycket om ålen att jag inte tror att någon skulle få för sig att bjuda mig på det. jag älskar f ö ål och det är med stor sorg jag slutade äta det för några år sedan).

Caroline, det tvivlar jag inte en sekund på. Som sagt, i den mån min kommentar var kritisk och inte bara en förevändning för att självkärt få återlansera en himla bra artikel så riktades udden mot själva tidningens ambitionsnivåer.

m4nolo sa...

Tack för svaret.
Jag tror inte heller på rättigheter, är konsekventialist. Det som har egenvärde anser jag vara t.ex. frånvaro av lidande.
Den moraliska särskiljningen av arter du gör tycker jag är jättesuspekt men det känns bra att du tillmäter djurens lidande en viss vikt i alla fall.

Johan Ahlin sa...

Det finns väl inga fel på tillverkningen av gåslever.(förutom den myckna tillsatsen av nitrat)

Däremot uppfödningen lämnar mycket att önska iaf vad gäller djuretiska principer, och det var kanske det du menade?

Anonym sa...

vilken otroligt bra text i jämförelse!