torsdag, juni 04, 2009

Jag är alltså drogsocialist

När jag läser det här blir jag alldeles lycklig. Så klokt och så välformulerat. Det är en glädje att den här debatten numera kan föras utifrån ickemoraliserande perspektiv.

3 kommentarer:

Skalis sa...

Jag sitter visserligen på kontorets gästinloggning i väntan på nya uppdrag och har inte hunnit läsa mer än säg några rader, men jag älskar dig lite redan. Inte som flator älskar, även om folk påstår mig vara sådan för mitt korta hår.

Ditt språk är klanderfritt och jag fäller glädjetårar i samband med sådana upptäckter. Själv har jag gett upp det där med att skriva om annat aktuellt än mina alkoholpåverkade helger, vilket jag mest gör för sakens skull och ingen annans.

/Maya

droglibertarian sa...

Bra text.

Fler och fler socialister inser att de är liberaler.. men stretar emot. Det gjorde jag också under gymnasiet, (sen blev ekonomikunskaperna för stora och) socialistbubblan sprack.

(Fast de var bara tradiga 'dogmer' anyway)

Niklas sa...

Den restriktiva drogpolitiken innebär att färre fastnar i drogmissbruk. Det tycker jag är en bra och human politik.

Det vi är dåliga på i Sverige är missbruksvården som måste bli bättre och mer tillgänglig.

Det ska vara svårt att börja och lätt att sluta.

Att släppa drogerna fritt vinner ingen på och allra minst missbrukarna.