Det här är hemskt intressant. Ur det policydokument om hur anställda på Sveriges Radio bör hantera sociala medier framgår det alltså mellan raderna att Sveriges Radio helst skulle vilja förbjuda dem från att göra det, men när det nu inte går omgärdas eventuellt twittrande med så många uttalade restriktioner att det rimligen knappast blir särskilt lustfyllt längre.
Det påminner om den gamla striden när dåvarande SvT-anställde Per Gudmundsson i bloggvärldens späda barndom förbjöds blogga av sin arbetsgivare eftersom han i bloggen tyckte saker. Jag tycker för övrigt själv att det är svårt att skilja mellan formerna ibland, att twittra känns som att prata med sina kompisar, fast vem som helst kan lyssna, alla vet numera att man inte ska vara kompis med Niklas Svensson på Facebook om man inte vill riskera att ens statusuppdateringar slås upp till nyheter. Internet ÄR halvvägs mellan offentligt och privat och ibland båda delarna samtidigt.
Kommentarerna till SR-dokumentet är många, och alla verkar tycka att SR är konstiga. Jag tror dock inte att SR alls är särskilt ensamma om den här inställningen bland stora medieföretag och enskilda mediechefer. Det vore därför spännande att få höra från cheferna från de andra drakarna vad som egentligen gäller, formellt och informellt. Är kanske det stora problemet för SR främst att det här dokumentet läckt ut så att alla kan läsa om de lätt paranoida förhållningsreglerna? Vi vet inte vad som gäller i övrigt, men att diskutera sådana regler öppet torde ju också vara mot reglerna för de personer som lyder under dem.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Det måste ju finnas en gräns, "också" för journalister, mellan sin officiella roll och ett privatliv. Åsiktsfrihet är onekligen en del av ett privatliv om man nu inte har ett arbete som gör att ens privata och officiella jag vävs ihop och kommer att omfattas av stark sekretess. Det senare handlar om ovanliga undantag som lär bekräfta regeln.
Det kanske är bra med twitter restriktioner. Det kan bli svårt att få alldeles vanliga människor att betala för tidningar om de får reda på för mycket om hur de produceras http://www.weirdscience.se/?p=6911#comments
Till saken hör, tänker jag, att SR helst inte vill ha några medarbetare alls. De föredrar (med vissa undantag) att folk säger upp sig och startar produktionsbolag som säljer program till SR. Då bidrar givetvis policies som gör livet allmänt surt och trist som fast anställd till att öka lockelsen i att outsourca sig själv.
Eller gäller policyn även för fasta medarbetare utanför företaget?
Svenska folkets nativitet sjunker och politikerna motar det med att ta in obegränsat med invandrare, främst från de muslimska länderna.
Det hade varit bättre med rundhänta bidrag till svenska barnfamiljer istället.
Nu finns det en namnlista att skriva på för Folkomröstning Mot invandring. Skriv på och visa var du står!
http://www.namninsamling.se/index.php?nid=3536
Skriv på för din egen och landets skull!
Sprid också länken till så många du kan, det här är OERHÖRT viktigt!
Skicka en kommentar