måndag, juni 04, 2007

Litteraturdebatten fortsätter

Göran Greider är som vanligt briljant.

21 kommentarer:

P sa...

Nej.
varför skall vi fortsätta debattera? Dom som gillar litteratur, mot dom som tycker att en mellanstadieuppsats på ett par hundra sidor (som t ex Isobels bok) är det bästa som finns.

marcus sa...

Det är inte minst väldigt väldigt sorgligt när motbjudande kommunister - det demokratiska samhällets fiender - som Å Linderborg får uppmärksamhet och beröm. Hennes sjuka värderingar präglar allt hon säger och gör offentligt, inkl hennes bok, och då kan man inte bortse från dem.

Försök tex föreställa er att en nynazist skriver en hyllningsbok om sin hängivna nazist till far - som förresten söp lite också men var fin ändå - och i långa intervjuer i stora tidningar utvecklade hur tex judefrågan präglade henne redan som barn. Hm?

Att en hennes meningsfrände som Greider inte ser något problem i detta är bara att vänta, men Isobel...?

darke sa...

Marcus: Greider är väl för guds skull inte kommunist? Och det framgår ganska tydligt att du inte har läst Linderborgs bok. Man behöver inte vara det minsta kommunist för att se att det är ett mästerverk.

Louise sa...

Marcus: Intressant ståndpunkt får jag säga. Antar att du tycker att författare med misshagliga politiska åsikter därmed automatiskt komprometterat sig och bör beläggas med munkavle. Väldigt liberalt och storsint... Vad säger du om t ex Céline, ska vi censurera hans böcker? Eller stryka Heideggers verk från filosfihistorien?
Jag läser just nu Linderborg, förresten, och kan bara hålla med om att den är fantastisk.

Isobel sa...

Om vi skulle rensa litteraturhistorien (eller för all del alla andra konstarter) från människor med obehagliga politiska åsikter skulle det inte bli särskilt många kvar. Det är inte ett särskilt intellektuellt sätt att närma sig konsten att kräva vad man själv ser som korrekta uppfattningar från konstnärerna.

Personligen tycker jag att Åsa Linderborg har fel i nästan varje politisk fråga, i vissa fall fel på ett för mig provocerande omoraliskt vis, men det påverkar förstås inte min syn på hennes bok. Den är sannolikt det bästa som givits ut på svenska i år.

P:s kommentar vet jag inte riktigt vad jag förväntas svara på. Så synd att du tycker att min roman är som en mellanstadieuppsats, och sluta för all del debattera.

marcus sa...

Nej, jag vill inte belägga någon med munkavle, inte ens Linderborg. Mitt problem gäller den svenska debattens, omvärldens, inkonsekventa behandling av olika extremister - vissa (till höger) nonchaleras eller motarbetas konsekvent (och välförtjänt), medan andra (till vänster) gullas det med, bes om ursäkt för och publiceras det stora fläskiga intervjuer med.

När en upphovsman stolt och öppet deklarerar en motbjudande ideologi som vägledande för sitt liv och verk, kan man inte bara bortse från den när man bedömer den personens verk (Lukas Moodyson är ett annat exempel på samma kant). Återigen - om extremisten ifråga vore tex nazist skulle omvärldens reaktioner låta väsentligt annorlunda (eller kanske samlas i en förintande tystnad).

Och snälla...låt oss slippa pythonesqua diskussioner av typen "hon/han är inte kommunist, utan faktiskt leninist" etc osv. tack.

Isobel sa...

Som sagt, Céline var fascist och antisemit, det gör inte honom till en sämre författare. von Karajan var nazist, det påverkade inte det faktum att han var en av världens bästa dirigenter. Det hör snarast till ovanligheterna att stora konstnärer genom historien tyckt rimliga saker.

Bolivar sa...

Marcus: Det beror på att vi ligger ganska långt åt vänster lite till mans här i Sverige. Det du upplever som vänsterextremism upplever de allra flesta som ett hederligt samhälle. Att moderaterna lyckades blåsa skiten ur 100 000 väljare ändrar inte på det.

För övrigt är "Jag tänker ofta på Celine" bland det roligaste jag har läst. På tal om svensk litteratur.

Jesper sa...

isobl: Mig fick i alla fall Greider att känna mig om n gnällspik. Fast jag undrar om han läst vad jag skrivit. En av mina poänger var ju just att den bästa prosan som skrivits i Sverige på sistone varit rent självbiografisk - vilket i mina ögon betyder non-fiction. Och många av de exempel han tog upp var precis sådana böcker, Linderborg, Kauppi (däremot inte Margareta Strömstedt, av nån anledning). Kan ju vara hur bra om helst, men blir fördensskull inte romaner.

darke sa...

Måste säga att Greiders inlägg är väldigt slappt skrivet. Skulle han och andra debattörer anstränga sig mer för att vara lika tydliga som Jesper var i sin första artikel skulle det nog visa sig att betydligt färre håller med varandra än de tror. Exakt vad är "det starka berättandet", liksom? De böcker som Greider gillar?

P sa...

Tja, jag menade mest att i stället för att klaga på obegripliga texter så kanske man borde anstränga sig litet att begripa. Sedan kan man debattera. Men det är ju typiskt för vårt otroligt bortskämda samtalsklimat. "Jag förstår inte -- dumma, elaka bok!". Och Greider och hans fränder kunde kanske säga rakt ut att det inte är litteratur som intresserar dom, utan propaganda. Lättbegripliga små sedelärande broschyrer till arbetarklassens gagn.
För övrigt var Karajan nog mera karriärist än riktig nazist.

Jesper sa...

p: man skulle också kunna säga att istället för att klaga på bortskämda läsare så kanske man borde anstränga sig lite för tt göra sig begriplig.

P sa...

Nej, varför det? Man ska anstränga sig att skriva väl. Inget annat. den samtida kritiken beskyllde den sene Beethoven för att vara just obegriplig. Tack och lov så lyssnade han inte på den.

Jesper sa...

p: Därför att en författare inte kan existera utan läsare. Därför att en författare inte kan leva om ingen tycker att böckerna är så pass bra att han eller hon är villig att betala för dem.

P sa...

Kan han eller hon väl visst det.

marcus sa...

bolivar>>
Jo, Sverige är förvisso deprimerande på det sättet. Men även här (och vi är faktiskt numera tätt inlemmade i unioner, samarbeten mm med andra, mer "normala" länder) måste vänstersocialism/kommunism - oavsett vilken etikett den råkar använda för dagen - klassas som en ytterlighetsideologi. Faktiskt.

Sedan är det möjligen en annan sak att skribenter som envisas med att anlägga "klassperspektiv" på allt från Linda Rosing till bandyallsvenskan undantagslöst brukar förena monotoni med irrelevans.

Jesper sa...

p: din briljanta argumntation har övrtygat mig. Jag har redan rivit mitt kontrakt med Expressen och börjat arbeta på en prosalyrisk svit, som på ett subversivt och egensinnigt språk kommer att ifrågasätta själva grunden för den vardagliga kommunikationens premisser. Jag tänkte att du skulle få försörja mig, så jag flyttar in imorrn. Jag vill ha corn flakes till frukost.

mikebike sa...

Greider är fan alltid briljant ;)

P sa...

Du kan väl försörja dig på nåt annat (alltså Expressen i ditt fall). Det har många författare och konstnärer gjort.

P sa...

Men det är kanske så att dina briljanta skriverier i kvällsblaskan tar all din kreativa kraft. I så fall är det nog lika bra att prosasviten kanske inte blir av.

R sa...

Vi kan alla trösta oss med att jesus också var missförstådd i början.