lördag, november 01, 2008

Klasshatshögern

I dag skriver jag om hur högerns klasshat fäller John McCain. Precis som Applebaum och Norberg önskar jag förstås att han hade blivit president 2000, men att han lånar sig till detta är djupt tragiskt.

11 kommentarer:

Johan sa...

Du skriver: "Så gick det när McCain försökte vara den han hittills alltid varit, den som så många väljare i alla politiska läger faktiskt beundrade, för karaktärsstyrka och mod."

Man glömmer kanske att McCain ägnade 90-talet åt att rehabilitera sitt namn efter Keating five-skandalen. McCain lyckades visserligen charma stora delar av presskåren (som nu undrar vad som hände med 'den riktige McCain', men jag köper absolut inte att gubben skulle vara någon sorts tragisk hjälte. Tvärtom är detta samma McCain som förut med skillnad att hans mysiga relation med pressen har surnat och att han har blivit desperat. Läs t ex denna artikel Rolling Stone:

http://www.rollingstone.com/news/coverstory/make_believe_maverick_the_real_john_mccain

Eller läs denna korrespondens mellan Obama och McCain från februari 2006:

http://obama.senate.gov/letter/060206-sen_obama_and_sen_mccain_exchange_letters_on_ethics_reform/

Tonen i breven (som skrevs nästan ett år innan kampanjerna drog igång) speglar exakt hur de två männen har drivit sina valkampanjer: Obama sansad och lugn medan (och trots att) McCain svarar med en bisarr, sarkastisk, rent ut sagt otäck attack; allt annat än kontrollerad. Detta är och har varit McCain. Pressen har felbedömt McCain från början och att skriva att han har dragits ner av republikanska partiet, att han är en fallen hjälte, är ett sätt för dem att slippa erkänna sitt fel.

solidaritet sa...

på allvar? att du önskar att mccain och inte gore hade valts 2000?

Robert sa...

Jag skrev en gång på Johan Ingerös blogg - efter Obamas läckta uttalanden "they cling to guns and religion" etc - att den sortens småstads- och lantrepublikaner som Obama syftade på var 'offer för det politiska stockholmssyndromet': de har låtit sig rövknullas av sina förtryckare och köpt deras ideologi och program trots att de förblir lurade och nertryckta. Medvetet provokativt förstås, men på den bloggen måste man gå ut hårt om man hävdar en annan åsikt än blind beundran för republikanerna.

Och visst, den här medelklassen med ett par bärs i ena handen, en bibel i den andra och en revolver i byrålådan definierar sig inte i ekonomiska termer, de ser sig som de små men inte som de minsta. Därför är det en helt främmande idé för dem att utbildning kan lyfta miljoner människor. Utbildning och fina universitet - vad ska man med sånt till? Där produceras det bara liberals och dagdrivare. Och ända sedan Barry Goldwater (som förlorade stort mot Johnson 1964) har republikanerna, som du påpekar, kunnat vädja till de här attityderna.

Henrik sa...

Du skriver: "en fortsättning på den partistrategi som präglat republikanerna sedan Nixon". Det borde ha stått "efter Nixon", Dick hade många fel, men han var inte en anti-intellektuell kulturkrigare.

robert sa...

Henrik: jo, på ett sätt var han det, han kom i alla fall att göra det till en del av sin plattform och image som president. Åtminstone Nixons valseger '72 uppfattades då som att Middle America körde ut ungdomar, civil rights-aktivister och "avvikande" i kylan, en populismens seger över tolerans och liberalism. Watergate kom som en nemesis efter det - orsaken till själva inbrottet lär f ö ha varit att Nixons strateger ville få fram dokument som kunde koppla samman demokraternas kampanj med hippies och "draft dodgers", sjappande rekryter som inte ville till Vietnam.

Anonym sa...

Kapa några 100 000 sossepack

Kapa några 100 000 sossepack
Det är det enda som kan rädda Sverige långsiktigt - både nu födda och ofödda.
Bränn ner deras välsammankomster
Bäst hade ju varit att UFO helt enkelt hade strålat sönder deras huvuden så de dött av svår hjärnförlamning (tumörer i deras sosseskalle)
1 miljon
Även ”ledande företrädare” = allt mot dessa (från bilar till uppsägning och försäkringar/pension)
Dvs döda packet (man har ju många gånger tänkt tanken - ju fler 1000-tals desto bättre)
En lite uppoffring för det storas välmående och förbättring
Det är det enda sättet att vinna långsiktigt

http://dagestanmetoden.blogspot.com/

sergeant Pepper sa...

till anonym ovan: Sir, do we get to win this time?

Isobel sa...

Nixon var definitivt en kulturkrigare, det var ju vad hela hans silent majority-grej handlade om. Antiintellektuell som person var han ju inte, men det var han som på allvar började definiera de högutbildade som republikanernas fiender.

Och ja, jag skulle ha föredragit Mccain framför gore 2000.

Anonym sa...

Så du hade föredragit McCain för åtta år sen? Fast du har ju blivit klokare send dess va, det känns så?

Isobel sa...

Jag tillåter inte anonyma kommentarer, men eftersom jag antar att den siste är samme som tidigare kallade sig solidaritet så låter jag det vara (jag låter också humor-inlägg vara efter eget humör).

Jag må ha blivit klokare på 8 år på massor av sätt, men givet omständigheterna då skulle jag absolut säga samma sak igen. Bortsett från att jag fram till det senaste halvåret har haft den djupaste respekt för John McCain, så står jag bara inte ut med Al Gore som politiker. Född in i politiken, pappa senator, nu lille Al ska du också bli senator och sedan bli president eftersom pappa aldrig fick bli det, skyddad och fostrad efter exakt detta hela sitt liv. Har aldrig gjort något annat. Sedan hade han också exakt det problem som John Kerry hade och Hillary Clinton (men inte Bill i samma utsträckning och inte Obama alls), nämligen att han bara spelade med på kulturkrigets spelplan. Allt han någonsin sade kändes som ett positionerande, jag måste prata om min tro så att de inte tror att jag är en snobb - check, jag måste verka folksy och hålla på med sport - check, jag får för allt i världen inte säga något som kan tolkas som "liberal" - check. Se bara på Gores otroliga engagemang i klimatfrågan, det hade han aldrig vågat driva på det sättet som president. Det är det som är så befriande med Obama i förhållande till de äldre demokraterna att han inte bryr sig om de där reglerna som Nixon en gång satte upp för hur man gör när man vinner val.

Dessutom står jag den gamla tidens MacCain nära i många viktiga sakfrågor - invandring, frihandel, kampanjfinansiering, budgetbalans, delstaternas oberoende, åtskillnad mellan kyrka och stat, miljöomsorg osv. Problemet är ju att han inte tycks stå för så himla mycket av det där själv längre.

Detta sagt höll jag såklart på Gore mot Bush, men det är en helt annan sak.

Anonym sa...

David Frum listar 10 anledningar till att han röstar på McCain. Det övertygar inte mig men är ett gott och balanserat försök i all fall.

http://frum.nationalreview.com/post/?q=MjE5NDk2NzQ5YzRlNGM4ODA0OWUwNjE0ZTk1MjU3YmM=

/Andreas