De små sakerna som upptar ens tid

I dag har jag ägnat flera timmar åt att förbereda mig för, ta, och sedan välja en ny bylinebild för kolumnistgrejen i Expressen. Jag hade självfallet glömt att det skulle vara i dag och hann inte tvätta håret men hetssminkade mig hemma i stället för att som planerat sunka runt i träningskläder fram tills dess att jag faktiskt skulle träna. Sedan tog fotografen 100 nära nog identiska bilder, vissa med min patenterat fåniga fotomin, den där jag sänker hakan ett snäpp för mycket för att se extra rådjursögd ut (se på bloggbylinen för ett inte alltför extremt exempel), och sen valde vi ut två bilder som var riktigt bra. "Varför två?", frågade jag. "Det kan vara bra att variera sig." Därför har jag nu en bild där jag har ett litet litet halvleende i ena mungipan och en där jag inte har det. I övrigt ser man ingen skillnad. Jag vet inte hur tidningen ska göra när de ska välja vilken de vill använda.