Ett stillsamt avskaffande av den europeiska demokratin

På tisdag kväll hålls en omröstning i Europaparlamentets ITRE-utskott där parlamentarikerna på en och samma gång riskerar att förklara att det är meningslöst att rösta till europaparlamentet och att EU numera slutat bry sig om grundläggande medborgerliga rättigheter.

EU-politiken är snårigare än det mesta och det är svårt att se vad som är viktigt i beslutfloden. Men så dramatisk är faktiskt den omröstning som avgör om det som tidigare kallades tillägg 138, men som nu heter tillägg 46, ska finnas med i det stora telekompaketet. I tillägg 138 slås fast att man inte får stängas av från internet eller på annat sätt kringskäras i sin tillgång till internet utan rättslig prövning:

”tillämpa principen att inga begränsningar i slutanvändarnas grundläggande rättigheter och friheter framför allt enligt artikel11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna om yttrandefrihet och informationsfrihet får ske utan föregående beslut från rättsvårdande myndigheters sida utom i de fall den allmänna säkerheten hotas då beslut kan fattas i efterhand.”

Utan tillägg 138 är det öppet för avstängning från internet av fransk modell, efter bara tre misstänkta men inte rättsligt utredda fall av fildelning. Det skulle alltså räcka att din granne använt ditt öppna nätverk vid tre ynka tillfällen för att ladda ner något för att du ska bli avstängd från nätet. Utan att ens ha en chans att försvara dig. Avstängning från nätet är en barock bestraffningsmodell alldeles oavsett, föreställ er tanken att politiker skulle kräva att en person som döms för ett i sammanhanget mycket litet brott inte ska få skriva i tidningar, inte få prata med journalister, inte få använda telefon. Att dessutom kunna göra det helt utan rättslig prövning skakar om demokratins grundvalar.

Detta tillägg har EU-parlamentet redan röstat för med 80-procentig majoritet, men eftersom Frankrike med president Nicolas Sarkozy i spetsen uppenbarligen varken bryr sig om EU-demokratin eller medborgarnas digitala rättigheter är utskottet under hård press att ändå kompromissa bort 138:ans grundstenar. Om ITRE-utskottet går honom till mötes säger de alltså att inte ens en bedövande majoritet i EU:s enda demokratiskt utsedda organ spelar någon roll om ett enskilt land, eller enskilda tjänstemän vill något annat.

Varför någon i all världen i såfall skulle bry sig om att rösta till EU-parlamentet i allmänhet, eller på exempelvis Gunnar Hökmark, Lena Ek och Göran Färm, svenskarna i ITRE, i synnerhet, är en gåta. Det spelar ju då ingen roll att Gunnar Hökmark säger sig kämpa för det i sig självklara att det är rättssystemet och inte privata bolag som ska hantera eventuella olagligheter på nätet liksom i övriga livet. Om han inte står fast vid det när Frankrike morrar är han ju bara en halmdocka. Det är ett mysterium att europaparlamentarikerna verkar vara beredda att visa upp sin pinsamma impotens så tätt före ett EU-val.

Om parlamentarikerna i ITRE däremot står fast vid det de tidigare hävdat kommer tillägg 138 följa med till den stora omröstningen i hela parlamentet den 5 maj. Då finns stora chanser att parlamentet än en gång följer sin faktiska uppfattning och röstar för detta grundläggande medborgerliga skydd. Då visar de också att det finns en poäng med att alls ha ett demokratiskt valt EU-parlament.

Läs mer på telekompaketet.se om vad du själv kan göra. Henrik Alexandersson, Erik Josefsson och underbara Anaïs har också skrivit mer.