Jag vill förresten gärna passa på att dementera det där med gröt i hjärnan. Visst ger ett spädbarn i närheten ett nytt obetvingligt fokus åt livet - ge honom mat, gör honom nöjd, annars nalkas katastrofen. Och visst ger sömnlöshet en alldeles särskild dimmighet åt tillvaron, men barnrelaterad dito faktiskt mindre sådan än andra varianter. Och förresten sover jag ganska bra de flesta nätter.
Vad som däremot inträffar, utan utrop eller ens direkta val, är en ny och stenhård intellektuell prioritering.
Saker jag under de senaste veckorna orkat bry mig om: Zygmunt Baumans Flytande rädsla (dock endast via artiklar, jag har inte läst själva boken) , Claire Messuns The Emperor's children, Bengt Ohlssons Hennes mjukaste röst*, senaste Bang, idén om amning som penetration, Nigel Slaters Kitchen diaries.
Saker jag inte orkat bry mig om: debatten om "Dunka mig", La Camilla, förresten debatter över huvud taget, sånt som etiketteras populärkultur över huvud taget.
* Jag vet att det inte är recensionsdatum än på flera månader, och egentligen får jag inte säga något, men bara en antydan borde väl accepteras? Herregud, säger jag. Jag kommer återkomma till den. Kanske i många många år framöver.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Oj, vilken ambitiös läslista.
Min bebis har börjat krypa och resa sig upp.
Farväl; ljuvliga lässtunder i soffan.
Hej; stå en meter bakom dygnet runt och ta emot när huvudet håller på att ramla ned i stengolvet, eftersom balanssinnet fortfarande inte är lika utvecklad som viljan att upptäcka världen.
Ang. recensionen av B. Ohlsson; Herregud, på ett bra eller dåligt sätt?
Om du gillade the emperors children av claire messud så prova when the world was steady.
Jag gillar allt av Claire Messud.
läs bauman, den är mitt i prick.
jonas
"herregud" betyder att det mycket väl kan vara ett verkligt mästerverk. Och det säger jag i en snål betydelse av ordet.
Det där med amning som penetration. Menar man att man inte ska amma eller vad? Blev en aning nyfiken vad som ligger bakom resonemanget.
OT kanske, en av den här bloggens favoriter, liberalen, människovännen och restauratören Fredrik Federley har visat sin brillians och omtanke igen "Det är väl ingen tvekan om att det är rörigt i Bagdad och ett par andra ställen men det är ju inget krig i den bemärkelsen"
http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_16123055.asp
Isobel, också jag vill, tyvärr i efterkälke, p.g.a. härlig semesterresa bortom allehanda internetförbindelser, skicka dig gratualtioner och en jättekram för det underbara och vardagligt extravagant underbara som hänt dig och din man! Klart som solen att bröstmjölk hjälper mot det mesta och jösses så det fascinerar mig att en del står oförstående inför det. Fortsätt amma och tänka och blogga, vet jag.
Som författare får du i alla fall inte gröt i huvudet, tror jag ;)
försökte oxå googla om amning som penetration. min inre freud blev nyfiken men hittade inget heller.
hoppas du har det bra med din lille! (jag tyckte det var kämpigt och deppigt och identitetskrisigt i början men efter 3 mån vände allt (vet inte varför jag skrev det här sista men nog för att muntra upp OM du har det tufft )).
KRAM
Jag vet inte om någon annan pratat om amning som penetration men när man håller på med det blir kopplingen självklar. För mig i alla fall. Det finns en maktaspekt där, de ömmande svällande brösten mot den skrikande, ålande lille, maktkampen, viljorna är både lika och olika. kärleken, intimiteten, den rent faktiska penetrationen, lyckan när det går bra, förtvivlan i hans ögon när det inte gör det. (och sannolikt i mina) Jag ska skriva mer om det här.
Skicka en kommentar