Vi i villa

Jag säger inte att jag begriper den socialdemokratiska ideologiska preferensen för hyresrätter framför ägda bostäder för det gör jag inte, men den här nyheten är ändå en smula underlig. Det skulle alltså vara upprörande att s-riksdagsmän främst bor i villa eller bostadsrätt? Hurdå? Och varför?

Rätt många riksdagsledamöter har sin huvudsakliga bostad utanför Stockholm. Och om man är medelålders höginkomsttagare, som riksdagsledamöter generellt är, och bor i Borås, eller Falköping eller Borlänge, då bor man i villa. Det är inte konstigare än så. Lägenhetsboende för andra än ungdomar och låginkomsttagare är i Sverige nästan uteslutande ett storstadsfenomen, helt oavsett upplåtelseform.

Med tanke på bruksvärdeshyressystemets subventionering av tjusiga innerstadslägenheter skulle jag bli långt mycket mer upprörd om det visade sig att politiker i allmänhet bodde i stora fina billiga hyresrätter inne i stan. (Och ännu mer förstås om de sedan tryckte på för omvandling till bostadsrätter bara för att berika sig själva)

Det finns ju sådana exempel också, också sådana där hyreskontraktet fixats genom trevliga politiska eller fackliga kontakter. Ta förre bostadsministern Lars-Erik Lövdén exempelvis. Han fick, som ni kanske minns, en trea inne i stan på politiska meriter och behöll den trots att han som landshövding bodde på Halmstad slott. Sedan arbetade han hårt för att göra om lägenheten till en bostadsrätt för att tjäna ett par miljoner på en försäljning av en lägenhet som han inte ens bodde i.

Det är upprörande. Inte om Ulrica Messing har en villa i Gävle.

ps. Jag skrev inte om det, men för första gången på länge är jag förresten djupt tacksam mot folkpartiet. Beslutet att undanta Stadsholmen från försäljningen av Stockholms hyreslägenheter är utmärkt. Den enorma kapitalöverföring från alla skattebetalare till ett litet fåtal som det skulle innebära att sälja ut kulturhusen på rea till de eliter som genom kontakter eller kontanter lyckats få bostad där skulle inte ha någon enda allmän positiv effekt (till skillnad från att exempelvis sälja hyreshus i förorterna). Att sedan kulturarbetare som bor i 1600-talshus i Gamla Stan gråter ut i tidningarna över hur elaka folkpartisterna är för att just de inte får göra ett bostadsklipp bör mest ses som ett kvitto på att det verkligen var rätt beslut att fatta.