lördag, juli 11, 2009

I dag skriver jag om mitt hat mot arbetslinjen.

20 kommentarer:

Perskull sa...

Ville bara säga att det var trevlig lördagsläsning.

Anaïs sa...

I love it! Det är verkligen viktigt att framhålla "generation gratis" fantastiska förmåga att engagera sig och att faktiskt skänka bort sitt eget arbete "gratis" - därför att man drivs av något man uppfattar som "större". Man skänker villigt bort både intellektuellt arbete (som att förmedla viktig information) till fysiskt arbete (som t ex att köra ut valsedlar åt PP). På nätet frodas en idealism som egentligen är helt otrolig och som har en tendens att både ifrågasätta och undergräva det bestående. And I - som sagt - love it! <3

stefan hallgren sa...

Ibland undrar jag hur något sådant som wikipedia är möjligt. Det finns ju ingen gratis lunch, brukar de ju säga, och om den finns är den omoralisk.

Men kanske är det snarare så att gratistanken är ett i grunden politiskt hot, ett hot mot makten hos dem som är vana vid att kunna kommendera andra genom att kontrollera deras basala överlevnadsmöjlighheter utifrån ganska nyckfulla kriterier och beslut.

Pelle sa...

Bra att någon äntligen tar upp förslaget till bytt, avfasat studiemedelsssystem, som i praktiken skulle satta stopp för många av de brajtaste människor man traäffat på universitetet - det föörutsätter i princip att du ska välja väg fran dag ett och sedan hålla dig där. Ingen plats för omlagda planer, för att kombinera uatnför de sniutslade banorna eller för helt vanliga missöden på vägen. Förslaget är värt en proteststorm av FRA-dimensioner, men så här långt har det varit mycket tyst i media.

Pelle sa...

Nytt studiemedelssystem, förstås - även om det också känns som ett helt "förbytt" systemförslag. Snacka om att se unga människor som boskap.

Anaïs sa...

@Stefan; absolut! Det är faktiskt ett hot mot samhällets fundament...Mot basen för all makt. Ett totalt hot mot marknadsekonomin.

stefan hallgren sa...

Nja, men egentligen borde en medborgarlön vara bra för marknadsekonomin, eftersom det inte kräver någon absolut rättvisa, inget avskaffande av allt privatägande eller dylikt, samt minimerar möjligheten att ändra och greja med bindragssystemen, eftersom en av poängerna med mb är just att det skulle vara enkelt, genomskinligt och basalt. Men det vore förstås dåligt för den delen av marknadsekonomin som vill att det ska finnas låglöne-skitjobb. Dessa skulle med all sanolikhet försvinna med en medborgarlön.

Anonym sa...

Asbra text! Marry me.

Selma sa...

Jättebra! Debatten om arbetslinje vs livskvalité bör definitvt ta fart lite.
Samhället är trots allt till för medborgarna och inte tvärtom.

Medborgarlön är heller inget vänsterprojekt, det fanns t ex i tyska CDU (konservativa) partiets program och det var sossarna som stoppade det där (i stora koalitionen).

Medborgarlön är bara ärlig. Ett samhälle tjänar inte på full sysselsättning så varför straffa de som faktiskt inte SKA jobba. (Full sysselsättning ökar inflationen och gör arbetskraften för dyr för företagen).

Låt de som vill jobba för att de inte kan hitta på nåt annat att roa sig med göra det istället för att låta dem gå arbetslösa medan andra inte trivs på jobbet.

David sa...

Jag började få intrycket att alla inflytelserika bloggare var stenhårda kapitalistliberaler. Din artikel var underbar att läsa.

Marie sa...

Kan vi vara överens om en sak: en medborgarlön som man måste kvala in till genom att först vända ut och in på sitt liv och visa att man "inte tjänar något" och är beredd att göra som någon kommunal byråkrat säger tills man får jobb är ingen medborgarlön alls utan socialbidrag (detta är inte riktat mot din krönika utan mot den darwinisthöger resp. betongsossighet som absolut inte vill släppa tanken på att folk ska drivas med piska om det ska hända något här i världen). Om man ska frigöra mäniskors resurser så måste man acceptera att de inte längre ska behandlas som barn.

LeoB sa...

Vad roligt att du vill jobba för något slags medborgarlön. Det skulle spara otroligt mycket tror jag. Och väldigt många människor skulle slippa gå under på grund av att hela samhällsapparaten och fodringsägare och ... ja, alla, nästan... sätter sig på dem. Och säger "se det positiva i det" och andra missbrukade saker.

Men, som många sagt. Makten. Jag har undrat om inte jakten på sjuka och arbetslösa haft som syfte att hålla dem nere så att de inte kan slå sig samman och protestera (i den mån de orkar).

Så en sak gör mig nyfiken: Har verkligen någon från högersidan föreslagit det här? (Jag vet inte riktigt var jag ska placera dig... - inte efter det här... ;-)

stefan hallgren sa...

Åtskilliga kända ekonomer, inklusive 7 nobelpristagare, har faktiskt varit för någon form av medborgarlön, och det inkluderar även den nyliberalaste av dem alla, Milton Friedman. Så det har inte varit någon kommunist-idé precis, men snarare en social-liberal och tidig nyliberal (före 1980-talet) idé.

Isobel Hadley-Kamptz sa...

Jag har inget exakt utarbetat förslag om medborgarlön liggande (sånt har man nationalekonomer till, hej Dr Bergh! http://www.andreasbergh.se/ ) men det jag primärt förordar är alltså en sådan på en relativt låg nivå, säg kring studiemedel + studielön, som i sin tur ersätter socialbidrag, bostadsbidrag, studiemedelssystem och stora delar av socialförsäkringarna. Denna kan sedan kompletteras med privata eller gärna fackliga inkomstbortfallsförsäkringar.

Man skulle på så sätt komma bort från alla marginaleffekter och vid varje givet läge gynna arbete (jag vet inte vad du menar med skitjobb, stefan, men jag tror att benägenheten att ta även lågbetalda jobb tillfälligt skulle öka om man faktiskt får behålla allt man tjänar jämfört med dagens läge där ex socialbidragstagare generellt förlorar på att ta sådana jobb), man skulle komma bort från förnedringarna i de behovsprövade bidragen och, inbillar jag mig, skapa en trygghet som ger förändringvilja snarare än en som främjar stagnation.

Jag är alltså inte för medborgarlön på det gammeldags miljöpartistiska sättet, som ju är på en mycket högre nivå och inte sällan bygger på den uttalade idén att folk gärna bör avstå från att arbeta. Jag vill bara ha en enklare, mer genomskådlig och mer individualistisk väldfärdsstatsmodell, men jag utgår från att de allra flesta faktiskt ändå vill jobba.

Medborgarlön är som Stefan säger inte alls en vänsteridé. Nyliberale ideologen Thomas Paine förordade en sådan, det finns antydningar om det också hos Locke och Milton Friedmans modell om negativ inkomsskatt är faktiskt också rätt tilltalande i sin enkelhet.

Det finns problem med medborgarlönssystemet, främst kring invandring (åtminstone om man som jag vill ha en relativt fri sådan) och jämställdhet. De förra skulle man möjligen kunna lösa med ex en inkvalningsperiod i systemet, att endast flyktinginvandrare blir berättigade till medborgarlönen omedelbart medan ekonomiska invandrare får arbeta i Sverige under en bestämd period först. Det andra är ju egentligen samma invändningar som mot vårdnadsbidraget, att den ojämställda lönestrukturen i sverige kanske skulle leda till att många fler kvinnor än män skulle avstå från arbete för att leva på sin partners lön + medborgarlönen. Det vet jag faktiskt inte hur man skulle mota, men mottar mycket gärna förslag på lösningar.

Och tack för alla glada tillrop! Det låter liiiite annorlunda i kommentarsfältet på Expressen, och i mail till mig, där jag t ex nyss blev anklagad för totalitär socialism :)

stefan hallgren sa...

Jag håller med dig om vilket typ av medborgarlön som vore mest önskvärd. Den socialistiska utopin att alla ska ha samma inkomst oavsett vad de gör är inte samma sak som den traditionella liberala mb-idén, men motståndarna förväxlar dem gärna.

Jag måste också tillägga att Thomas Paine inte var nyliberal, eftersom han huvudsakligen var verksam på 1700-talet, och således snarare var gammel-liberal eller klassisk liberal, om man så vill (och då menar jag i historisk mening snarare än i libertariansk).

Med skitjobb menar jag f.ö. alla jobb som upplevs som skitjobb av dem som utför dem. Vissa obehagliga jobb måste naturligtvis utföras, men de är ändå inte skitjobb om de ger en bra kompensation. Det var alltså de LÅGLÖNEBETONADE skitjobben som skulle försvinna när ingen behöver känna sig tvingad att ta dem bara för att överleva, menade jag. Toalettstädning t.ex. försvinner inte för det, men arbetsgivaren måste betala mer för att få någon att göra det.

David Munck sa...

Hej Isobel!

Vad kul att se dig skriva om såna här frågor igen. OBS att jag aldrig menade att förringa dina viktiga insatser i integritetsfrågor, självklart tycker jag också att medborgerliga rättigheter är viktiga och du gjorde stora insatser i FRA-debatten. Det är bara när Internet upphöjs från att vara ett oumbärligt verktyg (som jag själv använder varje dag) till att vara själva verkligheten, som jag tröttnar.

Kul oxå att du Isobel, som brukar klassas som höger (om än pophöger, eftersom du bryr dig om männsikor mest, dvs. inverteringen av popvänstern, som låtsas bry sig om människor men bryr sig om pengar mest, eller hur var det du sa i Bon), i denna fråga (medborgarlön alltså) hamnar till vänster om mig, som åtminstone förut ansågs vara vänsterextremist. Så långt som till medborgarlön är jag inte beredd att gå idag, jag är för arbetslinjen i princip, men den bör mjukas upp genom högre a-kassa à la Danmark (alltså för den som verkligen försöker få ett jobb men inte ges chansen) och genom att man försöker undvika att splittra familjer genom alltför hårt flytt-tvång på ett alltför tidigt stadium(vad säger förresten Göran Hägglund om det?). Men om du forsätter argumentera för medborgarlön kan du nog övertyga mig, Åsa Crona lyckades nästan...

Din ståndpunkt här, Isobel, kan kontrasteras med Liza Marklund (som jag förut beundrade) som numera jämför arbetslösa med insekter samt vill att vi ska tycka synd om henne för att de arbetslösa dränerat offentliga sektorn på pengar så att hon tvingas sätta sina barn i en privatskola i Spanien för att de ska få god undervisning, se länkar:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/article296676.ab?service=print

http://www.expressen.se/kronikorer/lizamarklund/1.733603

Marklund anses normalt (liksom Guillou) vara vänster. Om någon skulle kunna övertyga mig att du Isobel är representativ för högern och Marklund och Guillou för vänstern så skulle alliansen snart ha en ny sympatisör, men det lär bli svårt. Snarare tjänar väl detta till att stödja din tes om blockpolitikens död...

Likväl måste du Isobel med denna krönika ha stött dig med en del nyliberaler, inte för att de tycker att staten ska lägga sig i om man jobbar, men för att de inte vill betala skatt för medborgarlön. Men skit i dom, och mig skulle de väl betrakta som snyltare i alla fall eftersom jag jobbar inom staten och inte som nattväktare eller polis; de borde väl föredra att jag finge en låg medborgarlön från staten än att jag, som idag, har en hyfsad lön från staten; som statsanställd kostar jag ju mer skattepengar (det eventuella värdet av det arbete jag gör är ju för nyliberalerna helt ointressant, som alla cyniker vet de alltings pris och inget värde).

Keep up the good work Isobel!

Marie sa...

Problemet med att baxa igenom medborgarlön på den borgerliga sidan är ju inte primärt ekonmiskt. Det sitter i hur lätt det är at smälla upp ett "Alla tänker på sig, det är bara jag som tänker på mig"-argument, alltså att vädja till att "jag vill inte stödja dom där drönarna". Det är hur lätt som helst att jhitta en löst skissad grupp som får flyta samman med alla på et visst håll:

-Sakine Madon vrålar att lattepimplande studenter som varken vill plugga eller jobba inte ska ha en krona till. Och att de är en stor, represntativ grupp.

-Sverigedemokraterna målar upp att alla invandrare fuskar och jobbar svart.
-DN skriver att norrlänningarna inte vill jobba utan hellre går på bidrag.
-Neo och Svensk linje skriver, aningen inlindat, att folk som studerar genusvetenskap, botanik eller lingvistik är dumma parasiter som tror att de ksa försörjas av staten på livstid. Och så vidare.

Den här Karl-Oskarismen står i vägen för en vetig diskussion om hur människor faktiskt ska kunna satsa framåt, för idag går det - till skilland från på 1800-talet - inte att klara sig många veckor om man bara skjuter på räkningarna och försöker överleva utan några pengar och utan ett nätverk.

stefan hallgren sa...

Bra poäng där. I dagens samhälle är det inte så många som har tillgång till både naturen och en stor släkt, som för bara 100-150 år sedan, när många iofs var fattiga, men många kunde också klara sig på väldigt lite PENGAR, eftersom förutsättningarna var annorlunda än i dagens samhälle, där man utan pengar snart hamnar på gatan utan så mycket som ett gratis blåbär i sikte. Och fler människor som hamnar helt utanför systemen kommer det att bli ju hårdare den konservativa varianten av arbetslinjen drivs, det kan vi vara säkra på.

Den socialistiska varianten av arbetslinjen vill ju åtminstone ha ett överflöd av statliga jobb, så att i princip alla som vill kan få ett jobb, eller en sysselsättning. Men en sådan modell vill knappast någon liberal ha. Det är för mycket Sovjetunionen över den.

Ivar sa...

Otroligt bra text!!

Anonym sa...

Tack för att du tar upp detta Isobel! Skulle inte du, Andreas Bergh, Birger Schlaug och några till kunna rita upp ett preliminärt medborgarlönsförslag så att det finns något konkret att diskutera kring? Det finns säkert många fler som amatörklurar på detta och söker ett partiöverskridande samtalsforum.

@Stefan Hallgren: Nog vore det väl bra att återerövra en del kunskap som fanns förr i tiden om hur man försörjer sig med litet pengar. Fanns det en än så liten medborgarlön med tillhörande verkliga frihet tror jag att många skulle bli mer nyfikna på alternativen.

// Erik Sundvall (delvis självförsörjande)