Vi behöver matematik för att förstå världen

För en vecka sedan skrev Jonas Thente i Dagens Nyheter att svenska skolor borde ha mindre matematikundervisning. Matematiken tillhör dåtiden, påstod han, och borde ses som en specifik yrkesskicklighet som bara vissa behöver och som man kunde ta i några kurser på gymnasiet.

Det var en provokation såklart, men samtidigt för nära den verkliga naturvetenskapsanalfabetism som präglar samhället för att jag riktigt skulle kunna ignorera det. För det märks hela tiden att exempelvis journalister varken förstår matematik eller naturvetenskap.

Vid varje opinionsmätning skriver de att förändringarna är inom felmarginalen bara för att i nästa ögonblick analysera samma förändringar som vore de reella, konstaterbara. Journalister ser frågor som klimatförändringarna eller vaccinationer som debattämnen, där åsikter från konspirationsnätverket Vaken utmärkt väl kan presenteras som jämbördiga dem från Smittskyddsinstitutet, som Svenska Dagbladet nyligen gjorde.

Regeringen kan presentera en rapport om att jobbskatteavdraget haft effekter som visserligen inte är statistiskt signifikanta, men som ändå glatt återges som om de fanns på riktigt. Att något inte är statistiskt signifikant betyder alltså att man inte kunnat visa att effekten finns. Det måste man dock kunna något litet om vetenskap för att begripa.

Både politiken och ekonomin är i dag på en och samma gång oändligt komplexa och omformade till pr-ifierade oneliners som gjorda för tv-soffor och rubriker. För att kunna se igenom det, kunna begripa något av det som verkligen händer, måste man ha lite mer förkunskaper än att vid behov kunna använda en miniräknare.

Självklart behövs språk, historia, filosofi också, men utan matematik står man sig ofta slätt, inte minst i vår sifferorienterade medielogik. Då blir man lätt att manipulera för den som vet hur man presenterar siffrorna.

 Själv var jag rädd för matte när jag gick i skolan, övertygad om att jag var dum och dålig. Jag valde bort det så tidigt jag kunde. Jag ångrar det nästan varje dag. Om man ska kunna göra världen bättre måste man först kunna räkna på den.

I veckan kom också världsnyheten att man på kärnfysikerlaboratoriet CERN lyckats observera Higgs-partikeln och kommit ett steg närmare att begripa hur universum är uppbyggt. Det är det största som hänt fysiken på 40 år och genast började folk göra sig roliga över att en av forskarna använt typsnittet comic sans, som anses töntigt, i sin presentation.

Vi kan alla olika saker. Vissa försöker förstå universum, andra kan typsnitt. Att de senare anser sig coolare än de förra är outsägligt sorgligt. Jag vet inte om Jonas Thente tycker att typsnitt tillhör framtiden.

Publicerad i Dalarnas tidningar den 7 juli 2012.