måndag, juli 09, 2012

Vi behöver matematik för att förstå världen

För en vecka sedan skrev Jonas Thente i Dagens Nyheter att svenska skolor borde ha mindre matematikundervisning. Matematiken tillhör dåtiden, påstod han, och borde ses som en specifik yrkesskicklighet som bara vissa behöver och som man kunde ta i några kurser på gymnasiet.

Det var en provokation såklart, men samtidigt för nära den verkliga naturvetenskapsanalfabetism som präglar samhället för att jag riktigt skulle kunna ignorera det. För det märks hela tiden att exempelvis journalister varken förstår matematik eller naturvetenskap.

Vid varje opinionsmätning skriver de att förändringarna är inom felmarginalen bara för att i nästa ögonblick analysera samma förändringar som vore de reella, konstaterbara. Journalister ser frågor som klimatförändringarna eller vaccinationer som debattämnen, där åsikter från konspirationsnätverket Vaken utmärkt väl kan presenteras som jämbördiga dem från Smittskyddsinstitutet, som Svenska Dagbladet nyligen gjorde.

Regeringen kan presentera en rapport om att jobbskatteavdraget haft effekter som visserligen inte är statistiskt signifikanta, men som ändå glatt återges som om de fanns på riktigt. Att något inte är statistiskt signifikant betyder alltså att man inte kunnat visa att effekten finns. Det måste man dock kunna något litet om vetenskap för att begripa.

Både politiken och ekonomin är i dag på en och samma gång oändligt komplexa och omformade till pr-ifierade oneliners som gjorda för tv-soffor och rubriker. För att kunna se igenom det, kunna begripa något av det som verkligen händer, måste man ha lite mer förkunskaper än att vid behov kunna använda en miniräknare.

Självklart behövs språk, historia, filosofi också, men utan matematik står man sig ofta slätt, inte minst i vår sifferorienterade medielogik. Då blir man lätt att manipulera för den som vet hur man presenterar siffrorna.

 Själv var jag rädd för matte när jag gick i skolan, övertygad om att jag var dum och dålig. Jag valde bort det så tidigt jag kunde. Jag ångrar det nästan varje dag. Om man ska kunna göra världen bättre måste man först kunna räkna på den.

I veckan kom också världsnyheten att man på kärnfysikerlaboratoriet CERN lyckats observera Higgs-partikeln och kommit ett steg närmare att begripa hur universum är uppbyggt. Det är det största som hänt fysiken på 40 år och genast började folk göra sig roliga över att en av forskarna använt typsnittet comic sans, som anses töntigt, i sin presentation.

Vi kan alla olika saker. Vissa försöker förstå universum, andra kan typsnitt. Att de senare anser sig coolare än de förra är outsägligt sorgligt. Jag vet inte om Jonas Thente tycker att typsnitt tillhör framtiden.

Publicerad i Dalarnas tidningar den 7 juli 2012.

22 kommentarer:

Grovt Initiativ sa...

Jag har svårt att gå med på att det är matematikkunskapen som är avgörande för ett kritiskt förhållningssätt till dålig statistik och liknande. Tvärtom tycker jag att Thente hade poäng av samma skäl som du listar.

Men i själva verket kanske problemet ligger mer i den där rädslan, man vill inte göra bort sig så man sväljer naturvetenskapsmaskerade rön utan kritik - och gör bort sig på det sättet istället.

Isobel Hadley-Kamptz sa...

men rädslan handlar ju om att man (på goda grunder kanske) inte riktigt känner att man förstår och då böjer man sig och tänker att jaja, hen har säkert rätt, jag är dum som tänkte nåt annat. Att ha tillräckliga förkunskaper är också en förutsättning för att kunna ifrågasätta, tror jag.

astrosmurfen sa...

Bra skrivet. Själv var jag nog lite för upprörd när jag skrev om detta... ;-)

Du ger motargument som jag som naturvetare lätt missar i denna absurda debatt om matematikens vara eller icke vara som nu blossat upp. Den som inte kan matematik är lätt att lura med siffror, statistik och diagram. Helt sant.

Som gammal mattenörd kom jag att tänka på en skröna som en matematikprofessor i Uppsala drog på en föreläsning en gång: http://leonhard-euler.tripod.com/id4.html

Om den är sann eller inte kan nog kvitta. Men den sättar fingret på något mycket viktigt i detta sammanhang...

Emil sa...

Jag hade svårt för Thentes "kan man matematik kan man... matematik". Thente som jag annars läser med behållning kulturkoketterar i en trend som vuxit sedan många år.
http://emil.vinterhav.se/ielden/2004/07/kulturkoketteri.html

Flomp sa...

Inte bara det, matteundervisningen (eller vetenskapsundervisning i allmänhet men speciellt matte) tränar en i att tänka på vissa sätt. Man lär sig att angripa frågeställningar och problem på ett systematiskt och rigoröst sätt utan att dra förhastade slutsatser baserade på ens tidigare idéer.

Boktjuven Ingerun sa...

Om man förstår vad statistiksiffrorna betyder och vad de inte betyder så är det självklart en rätt gedigen grund att se igenom ett slarvigt utnyttjande av dem. Ett "kritiskt förhållningssätt" till siffrorna utan kunskap är bara ett annat sätt att gissa.

Min kommentar till Thentes krönika här.

Boktjuven Ingerun sa...

Och så håller jag med Fjomp: Matematik kan träna upp förmågan att tänka, tex att inte dra förhastade slutsatser.

Magnus Orest sa...

Väldigt bra inlägg tycker jag. Visserligen är det kanske inte just matematik i sig det handlar om, utan mer övergripande logik. Det finns andra områden som fungerar på liknande sätt. Argumentationsanalys är ett av dem, där man använder sig av uppställningar som "ser matematiska" ut för att bedöma validiteten i ett argument, beroende på hur premisserna (som i sig måste vara korrekta) uppfylls av slutsatsen. Ex:

P1: Alla kvinnor älskar att shoppa.
P2: Isobel är kvinna.
Alltså: Isobel älskar att shoppa.

Eller

P1: Kvinnor är långhåriga.
P2: Lars är långhårig.
Alltså: Lars är en kvinna.

Båda slutsatserna är felaktiga, eftersom de bygger på felaktiga premisser. Ändå används den här typen av argumentation ofta i olika debatter, och det fungerar eftersom många inte kan göra sådana analyser. Det är inte matematik, men ett närliggande område.

Myra Windahl sa...

Tja, med en magisterexamen i matematik, har jag svårt att motstå att kommentera det ni skriver. Statistik och matematik är två skilda ämnen. Personligen älskar jag matematik men tappar alltid bort mig i statistiksammanhang. Jag misstänker att få människor behöver kunna lösa dubbelintegraler i sitt vardagsliv.

Christer Nilsson sa...

Boktips för Thente och alla ignoranta som inte tror att matte är viktigt:

John Allen Paulos: 'Innumeracy', 'Beyond Innumeracy' och (min favorit) 'A Mathematician Reads the Newspaper'

Men som vanligt är det ju de som redan är intresserade av matematik som läser den här typen av böcker.

Bra skrivet Isobel!

Unknown sa...

Hej!
Jag högaktar Thente som intellektuell, läser hans artiklar och krönikor med stort intresse och delar delvis hans litteratursmak. Därför gjorde det mig bedrövad att läsa hans artikel. Han är något på spåren, men p.g.a. okunnighet(?) och vurm för litteratur (?) missar han helt poängen. Han skulle behöva vända ut och in på sin argumentation - t.ex. ja, det finns problem med matematikundervisningen i Sverige och matematikens status är inte vad den borde vara i flera avseenden. Men att då klaga på att det fokuseras för mycket på matematik är helt tokigt. Samtidigt som han menar att det finns ett problem med att många inte har grundläggande läsförståelse - ja, det stämmer förvisso, men att ställa matematik och läsförståelse mot varandra är helt uppåt väggarna. Det han däremot har rätt i är att alla inte behöver kunna all matematik, på samma sätt som vi som inte vill doktorera i litteraturvetenskap kanske inte behöver läsa samma texter som Thente har gjort. Resultatet blir i stället att han riskerar att underblåsa misstro och math anxiety som vi humaniora-, litteratur- och samhällsintresserade matematiker gör vårt bästa för att motverka. /Leo

rot sa...

Isobel sätter likhetstecken mellan höge matematik och förståelse för vetenskapligt tänkande. Det anser jag är fel.

Jag håller inte med om att man måste läst matematik på en hög nivå för att förstå sig på att kritiskt kunna granska/förstå medieutspel om att "forskarna säger.." elle "statistiken säger"

Själv har jag t ex. haft mycket nytta av grundkursen i vetenskapsmetodik (som jag läste i samband med min bibliotekarieutbildning). Ja, jag har överhuvudtaget haft nytta av mina humanistiska grundkurser också, då alla grundkurser ju är en introduktion till vetenskapligt tänkande och argumentation. Även grundkurser i humaniora.

Så jag håller inte med om att matematik är nyckeln till det som Isobel talar om

Man kan tycka vad man vill om Tentes provokation, men jag håller med om att den "högre" matematiken inte är en nödvändighet för gemene man att förstå världen. Tente har aldrig sagt att grundläggande grundskolematematik är onödigt. Självklart ska vi förstå procenträkning och de fyra räknesätten och enkla ekvationer. Men den "högre" matematiken är faktiskt en angelägenhet för specialister.

Att inte kunna "högre" matematik är inte att vara naturvetenskaplig analfabet, eller okunnig om vetenskaplig metodig. Isobel tycks sätta likhetstecken mellan matematik och vetenskapligt tänkande..

evacfranko sa...

Isobel, ett mycket bra inlägg tycker jag! Vad som gäller journalistiken kan man se i dagstidningarna att artikelförfattare ofta hamnar i en återvändsgränd och istället för att kunna argumentera för sin sak med underbyggd kunskap anklagar de varandra. Med underbyggd kunskap menar jag kunskap framtagen med hjälp av kvalitativa eller kvantitativa metoderna där matematik/statistik kommer ifråga. Ja, matematik är också ett språk som är viktigt att behärska.

evacfranko sa...

Isobel, ett mycket bra inlägg tycker jag! Vad som gäller journalistiken kan man se i dagstidningarna att artikelförfattare ofta hamnar i en återvändsgränd och istället för att kunna argumentera för sin sak med underbyggd kunskap anklagar de varandra. Med underbyggd kunskap menar jag kunskap framtagen med hjälp av kvalitativa eller kvantitativa metoderna där matematik/statistik kommer ifråga. Ja, matematik är också ett språk som är viktigt att behärska.

Unknown sa...

@rot Jag håller inte med om att kännedom om högre matematik är ett nödvändigt villkor för förståelse för vetenskapligt tänkande. Det tycker jag inte heller att Isobel gör. Visst behöver inte gemene man "högre" matematik , men den "högre" litteraturen/humanioran är inte heller en nödvändighet för att förstå världen.

Ett problem är dock, med reservation för att det inte ligger någon vetenskaplighet bakom denna förmodan, den onödiga misstro mellan "matematiker" och "humanister" (jag använder citationstecken eftersom dessa två kategorier egentligen inte är korrekt etiketterade och kanske inte ens går att definiera; mer en provokation a la Thente) som underblåses av provokationer som denna, när de i stället borde motverkas. /Leo

Alf G sa...

Bra skrivet!

Karl sa...

Ja, jag håller med dig att matematik är bra om man vill förstå världen och naturvetenskap. Det är väl också så att skolan sätter naturvetenskap högt som statusämne. Man ser många unga människor som tragglar med svår matematik som man inte tror de egentligen har nytta av om de inte är speciellt intresserade av naturvetenskap och matematik. Men, det är rätt som du säger att det är bra om man vill förstå vetenskap osv.

Karl sa...

Jag gick själv natur på gymnasiet, men i efterhand har jag funderat på hur mycket av det jag lärde mig som jag sedan hade praktisk nytta av... ganska lite tror jag. Det gav mig snarare verktyg i ett sätt att tänka. (och förstå värden, om man vill uttrycka det så)

Karl sa...

Jag håller med dig men istället för abstrakt matematik borde ungdomar lära sig mer om t.ex. dataprogrammering.

Anonym sa...

http://fof.se/tidning/2011/9/manga-forstar-inte-vardagsekonomin

Morten sa...

Bra skrivet. Matematik er et universielt sprog, som man aldrig bør undervurdere vigtigheden af. Alt kan stort set forklares ved hjælp af matematiske begreber og udregninger.

Karl sa...

Du har rätt i det du berättar. Det är viktigt för folk att förstå sammanhang, och kunna se genom olika slags resonemang, som regeringens påstående om jobbskatteavdraget. Det finns onekligen en poäng där.
Många debattörer hävdar att något sådant som effekterna av jobbskatteavdraget går inte att 'bevisa' på något akademiskt eller vetenskapligt sätt- det går bara att visa antaganden och inget annat.