När Andreas Ekström berättade att han satsade på crowdfunding för att ha råd att skriva sin bok om Google var det många som blev glada. Kanske var det desperationen i hur svårt det är att ha råd att ägna sig åt kvalificerad journalistik, kanske var det upprymdhet över potentialen i det nya, den långa svansen och allt ni vet.
Ännu gladare blev vi när det visade sig fungera (och något mindre glada när det visade sig att skattemyndigheten eventuellt tänkte ta 60 procent av pengarna).
Andreas har fått lite pengar över. Nu vill han ge dem, 10 000 kronor, vidare, till någon annan journalist, som behöver arbetsro ett par extra veckor eller pengar till en viktig resa eller vad det nu kan vara. Om just du är journalist och skriver på en bok tycker jag att du ska söka pengarna.
Det här är sånt jag blir gråtmilt lycklig över. Det är såhär vi borde vara och alldeles för sällan är. När jag får råd ska jag också instifta stipendier.
söndag, augusti 15, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Vilken skön lirare han är! Diggar honom starkt.
du gråter av glädje för att Andreas Ekström var tvungen att tigga pengar för att göra sitt jobb?
A men fousio, nu får du väl ändå ta o ge dig.
Andreas Ekström skrev sin bok vid sidan om ett ( tämligen välbetalt?) heltidjobb som kulturjournalist på Sydsvenskan. Han tigger inte på gatan för sina barns överlevnad.
Sluta tönna dig.
Schysst av Andreas förstås, men nog måste man inse att crowdfunding aldrig kommer att lösa problemet med de usla frilanslänerna? Tvärtom kan det bli en ursäkt för att sänka arvodena ytterligare, varje debatt i media idag hungrar ju efter solskenshistorier. Positivt tänkande! "jag frågade fem generösa VD-ar och nägra föreningar och de stödde mig, man måste bara visa att man inte är rädd för att tala och visa upp vad man tror på".
och Molly har naturligtvis rätt: Andreas E har ju en (välförtjänt) privilegierad atällning, hög lön etc och hade råd att ragga pengar från läsare för att skaffa grädde på moset. Hanbd hade helt enkelt på förhand de marginaler som behövdes för att göra ett bra jobb utan att verkligen vara direkt *beroende* av sina insamlade slantar för att boken över huvud taget skulle bli skriven; därmed var han också skyddad mot risken att trycket från de man får pengar från skulle tvinga in hela boken/artikelkserien i en fil den inte borde lagt sig i. Crowdfunding kan leda till ett tryck att få fram braskande slutstser även när materialet inte håller för det, eftersom man vill ge tillbaka med ränta och tillfredsställa sina funders - och skapa goodwill till nästa bok. Det är exakt det en bra redaktion ska kunna fånga upp, om den står för pengar och utgivning: den ska kunna uppmana skribenten till att tänka ett varv till och se till att det finns plats för det.
Skicka en kommentar