På något sätt är det där min sinnebild av pophögern rent sartoriellt. Jag ser ofta inte helt olika ut. Något mer hår och något mer mörkblå kavaj. Men fint.
Sly and Robbie (tack för beatsen förresten), jag hoppas och tror på att Björn ägnar sig åt att dekonstruera subkulturell konformism.
Den vackre och fantastiskt välklädde mannen på bilden är min vän, tillika bloggkändisen, kulturskribenten och shortsvänsterns banérförare, Björn af Kleen. Jag kan berätta att han matchade näsduken med rosa strumpor. Marvellous.
Han som ses i bakgrunden med fluga, som ovan på ett ytterst ohyfsat och orättvist, men i sammanhanget rätt humoristiskt sätt, kallas plufs-moderat-Lidingö-äckel är ingen mindre än mannen som är ihop med Sveriges snyggaste sosse, medlem i shortsvänstern och flitig arbetare i Göran Perssons trädgård, eh, regeringskansli, Joel Malmqvist.
Alla förvirrade fördomar om "era egna" är ju precis lika självklara som de fördomar som de uttalandena i sig vittnar om, nämligen ett enbart inbillat, konspirativt hat mot allt som är höger.
Liksom strukturalistisk eller dekonstruvistisk analys ytterst bygger på att den tar sig själv på allvar som (en enligt samma teori alltid kritisk; programatiskt om man så vill) beskrivare av världen, snarare än på empirisk metod, så är ju dock inte denna virrighet av felaktiga slutsatser det minsta överraskande.
Hela feminismen består ju förresten även den av sexistiska premisser om mäns hat, utan att förstå att det är en ren villfarelse som för övrigt är mer sexistisk och hatande än något annat existerande synsätt. En världsbildsgenererande ideologi att bli frälst på och arg soldat i.
(Se bara den osmakligt sexistiska debatt som Keilos satte igång efter medias drev angående Leijonborgs lättsamma svar på en lättsam fråga om utviknings- och glamourvåpsproffset Victoria Silvstedt. Isobel har rent av mage att påstå att "säkra källor" menar att Leijonborg är "äcklig mansgrisig". En mer osmaklig kommentar än den en bloggare hade om Lars Daniesson? Antagligen. Radikalistisk vänsteranalys, hat, demonisering och åter hat.)
Jag är ännu bättre klädd. Idag, till exempel, hade jag ljusblå linnebyxor, beige linnekavaj (bägge inhandlade i Rom), rosa Stenströms-skjorta (självfallet med franska manschetter och krage), blå, prickig pochette, och (även jag) rosa strumpor. Och jag är anarkist. Sådeså.
gaaaaaaaaah! vilken ohygglig färg!
SvaraRaderaKänns som en fläkt från förra sekelskiftet:
SvaraRaderaSlå stadigt på trumman, I gossar blå.
Hurra för Luther och Kungen!
wow. jag tycker bäst om den där lilla rosa grejen i fickan. Kabom!
SvaraRaderaPå något sätt är det där min sinnebild av pophögern rent sartoriellt. Jag ser ofta inte helt olika ut. Något mer hår och något mer mörkblå kavaj. Men fint.
SvaraRaderaSly and Robbie (tack för beatsen förresten), jag hoppas och tror på att Björn ägnar sig åt att dekonstruera subkulturell konformism.
åh, sjukt sött. varför har jag fått för mig att han pratr skånska. sydsvenskans fel? eller kannske rätt?
SvaraRaderaViggo Cavlings stuntman?
SvaraRaderaFortsätter man sampla och klistra Heidenstam blir det ju närmast anakronistiskt:
SvaraRaderaHurra för riksdan, där gubbarna stå
och knacka med klubban och hjässorna klå
och titta i taket, men de blir blå,
då de få släppa till pungen!
;-)
ser ju ut som vilken gymnasiekille som helst. Helt sjukt skönhetsideal du har isobel, väx upp?
SvaraRaderaBjörn var stilig – vilket mycket sitter i hållningen. Plufs-moderat-lidingö-äcklet i bakgrunden är mer oroväckande.
SvaraRaderaledsen men han är hemsk...ser ut som sjunger i nått dansband....
SvaraRaderahan tycker inte om det motsatta könet.
anonym: opm du antyder att killen är gay är du nog fel ute.
SvaraRaderajag förstår inte. har väl inte läst tillräckligt men kan ni inte förklara-blir så nyfiken...
SvaraRaderaalltså vem är det menar jag?
SvaraRaderaDen vackre och fantastiskt välklädde mannen på bilden är min vän, tillika bloggkändisen, kulturskribenten och shortsvänsterns banérförare, Björn af Kleen. Jag kan berätta att han matchade näsduken med rosa strumpor. Marvellous.
SvaraRaderaHan som ses i bakgrunden med fluga, som ovan på ett ytterst ohyfsat och orättvist, men i sammanhanget rätt humoristiskt sätt, kallas plufs-moderat-Lidingö-äckel är ingen mindre än mannen som är ihop med Sveriges snyggaste sosse, medlem i shortsvänstern och flitig arbetare i Göran Perssons trädgård, eh, regeringskansli, Joel Malmqvist.
Mannen på bilden är ljuvlig!
SvaraRaderaNu vet vi var Kalle från kaviartuben tog vägen sen :)
SvaraRaderaTillställningen ser lika behaglig ut som du beskrev den.
Minsann, "plufs-moderat-Lidingö-äckel"... Den sved.
SvaraRaderablä
SvaraRaderaOj, sorry Joel Malmqvist! Det måste ha varit en olycklig bild, bara. No offence!
SvaraRaderaP.S. Fast lite på vilkor att du lägger ner det där med fluga som något värdigt att propagera för, och lämna det åt det riktiga äckligen (typ, Dick E.)
En svensk Sebastian Flyte?
SvaraRaderaAlla förvirrade fördomar om "era egna" är ju precis lika självklara som de fördomar som de uttalandena i sig vittnar om, nämligen ett enbart inbillat, konspirativt hat mot allt som är höger.
SvaraRaderaLiksom strukturalistisk eller dekonstruvistisk analys ytterst bygger på att den tar sig själv på allvar som (en enligt samma teori alltid kritisk; programatiskt om man så vill) beskrivare av världen, snarare än på empirisk metod, så är ju dock inte denna virrighet av felaktiga slutsatser det minsta överraskande.
Hela feminismen består ju förresten även den av sexistiska premisser om mäns hat, utan att förstå att det är en ren villfarelse som för övrigt är mer sexistisk och hatande än något annat existerande synsätt. En världsbildsgenererande ideologi att bli frälst på och arg soldat i.
(Se bara den osmakligt sexistiska debatt som Keilos satte igång efter medias drev angående Leijonborgs lättsamma svar på en lättsam fråga om utviknings- och glamourvåpsproffset Victoria Silvstedt. Isobel har rent av mage att påstå att "säkra källor" menar att Leijonborg är "äcklig mansgrisig". En mer osmaklig kommentar än den en bloggare hade om Lars Daniesson? Antagligen. Radikalistisk vänsteranalys, hat, demonisering och åter hat.)
Jag är ännu bättre klädd. Idag, till exempel, hade jag ljusblå linnebyxor, beige linnekavaj (bägge inhandlade i Rom), rosa Stenströms-skjorta (självfallet med franska manschetter och krage), blå, prickig pochette, och (även jag) rosa strumpor. Och jag är anarkist. Sådeså.
SvaraRaderaHans fjäskande för ranelid var överaskande patetiskt.
SvaraRadera