Det var alltså det där med oväntade uppdragsgivare. För inte hade jag någonsin väntat mig att DN På Stan skulle höra av sig och fråga om jag ville skriva för dem. Jag har ju inte direkt hållit inne med min kritik. Men Elin Sandström ringde och uppdraget att skriva om Stockholms saluhallar var så roligt att jag förstås inte övervägde att tacka nej. Särskilt inte när hon tycktes helt obekymrad om min skeptiska inställning till hennes produkt. "Då får väl du hjälpa till att göra den bättre."
Det får vi allt se om jag lyckades med. Men läs gärna min text i alla fall.
Så det var du som skrev den artikeln? Jag läste den med stort nöje på tunnelbanan imorse. Saluhallar är underbara, jag är svag för den i Göteborg. I stockholm gillar jag alla tre hallar du skriver om, de har olika karaktär precis som du skriver, men måste jag välja någon favorit så får det nog bli söderhallen.
SvaraRaderaMin dag blev genast lite bättre. Tack.
SvaraRadera/Andreas
Linus. s Det finns fler än en saulhall i göteborg
SvaraRaderaJättebra skrivet.
SvaraRadera/Redaktionen
Suberbt!
SvaraRaderaLysande. Man blev riktigt hungrig. Men jag måste bara, som den besservitter jag är, påpeka att det går att handla bröd. I alla fall i min favorit Hötorgshallen.
SvaraRadera//S
allt detta "jag" "jag" "jag" hade ju givetvis en skicklig skribent undvikit.
SvaraRaderadirekt underhållande blir det annars först i slutet, då det plötsligt dyker upp två bylines under "min text".
Sören cyklar. Förmodligen fyrtiotalist.
SvaraRaderaNu är ju inte jag den smartaste killen i kvarteret, men min gissning är att det andra namnet som dyker upp vid bylinen är namnet på fotografen..
SvaraRaderaEn bra text oavsett. Blev genast lite hungrig.
Jättebra text! Jag tycker många har svårt att förmedla det lustfyllda med mat och matmiljöer utan att det blir Mitt Livs Novell fast mat liksom. Du lyckades bra!
SvaraRaderaBra val att ta in lite nya skribenter till På Stan. Förstår inte hur det kan finnas så extremt lite matnyttigt och intressant att läsa i den största morgontidningens fredags (torsdags) bilaga. Kan väl kanske bero på att man från huvudkontorets håll inte väljer att satsa på den heller vad vet jag. Det upplever jag iaf på UNT vars fredagsbilaga jag skriver för.
Riktigt bra skrivet. Tack!
SvaraRaderaMat är ju skitsvårt att skriva om. Helt bra skrivet dock! Men man borde bojkotta På Stan. Det har blivit en skitbilaga. Och jag jobbar ändå i samma hus. Och på samma våning. Men den är skit.
SvaraRaderaSören: Nej. Och nej.
SvaraRaderaÅh vad fint. Du får mina stående ovationer för den här texten. Lysande, varken mer eller mindre.
SvaraRaderaTack, å vad rara ni är! Sören å sin sida påminner mig nostalgiskt om min tid på DN när man nästan oavsett vad man skrev fick mail från äldre herrar som förklarade att "Om lilla du hade begripit något av det här skulle du förstå att x eller y är helt vansinnigt/komplett självklart".
SvaraRaderaDet blev fina bilder också! Mycket roligt.
Så jävla hungrig jag blev nu då.
SvaraRaderaMåste instämma i hyllningkören. Isobel är inte bara en av sveriges bästa ledarskribenter, hon en av de bästa matskribenterna därtill. Gillar särskillt den amerikanska stilen på artikeln. DN brukar inte publicera sådant som skulle kunna ha återfunnits i the Atlantic Monthly men denna gång gör man ett undantag.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaVäldigt fint skriven artikel. Nästan så man får panik över hur mycket viktigt i livet som man låtit gå förlorat alla de dagar man inte varit på saluhall.
SvaraRaderaFast ansatsen till klassanalys känns lite ofärdig ;-)
Jättebra skrivet!!! I sådana här stunder ångrar jag att jag inte bor i Stockholm längre :).
SvaraRaderajotack. med snart sju år som vegetarian var detta en av de värre prövningarna hittills. tur att man äter fisk.
SvaraRadera