Det tilltalar mitt sinne för ironi att posta ett recept på skinka bara för att följa upp det med en allmän önskan om en glad Hanukkah till mina judiska läsare. Men jag har ändå alltid tyckt att min vän Jonathan har den rimligaste inställningen. Han säger sig vara så mycket jude att det inte gör något om han äter bacon. Såklart. Hans mamma har lovat mig sofganiots senare i dag. Skinka och judiska syltmunkar på en och samma dag. Heaven.
Värsta matbloggen nu :P
SvaraRaderaät nu inte för mycket i jul, isobel.
SvaraRadera"Det tilltalar mitt sinne för ironi att posta ett recept på skinka bara för att följa upp det med en allmän önskan om en glad Hanukkah till mina judiska läsare."
SvaraRaderaSå det är inte bara politisk korrekthet, vanlig vänlighet eller någonannan ocreddig företeelse som ligger bakom?
Men Joel, nu var du väl trist. Både skinka och Hanukkah är ju jättetrevligt. Men tillsammans blir det ju faktiskt en smula motsägelsefullt.
SvaraRaderaMotsägelsefullt kanske, men such is life. Idag, Hanukkah-kalas, nästa helg skinka och jultomte. Ungarna tycker det är en alldeles fantastiskt bra ordning och inte det minsta motsägelsefullt...
SvaraRaderaVarför det skulle vara politiskt korrekt att önska folk en glad hanukkah förstår jag faktiskt inte. Däremot kan meddelas att Jonathans mammas sofganiots var fantastiska. Man måste som jag sagt tidigare bara älska en helg som ger en religiös anmodan att äta friterad mat.
SvaraRaderaHur många judiska läsare har du ungefär?
SvaraRaderaFörmodligen fler än jag.
SvaraRaderaalltså, Isobel, du håller på att förvandlas till tv-njutar Steffo. Jag betraktar förvandlingen med förfäran.
SvaraRaderaJag vet!! Jag är egentligen bara intresserad av mat för ögonblicket. Det ögonblicket jag börjar med chokladprovningar lovar jag dock att ta livet av mig.
SvaraRadera