tag:blogger.com,1999:blog-13332745.post4740354856296107682..comments2023-10-18T09:34:51.605+02:00Comments on Isobels text och verkstad: Fler som vill #prataomdet (eller kanske prata om att #prataomdet)Isobel Hadley-Kamptzhttp://www.blogger.com/profile/08874208549862308061noreply@blogger.comBlogger4125tag:blogger.com,1999:blog-13332745.post-28114030927826625342010-12-23T09:26:45.810+01:002010-12-23T09:26:45.810+01:00Här är ett inlägg om svårigheten att prata om #pra...Här är ett inlägg om svårigheten att prata om #prataomdet <br />http://sakerjaggjort.wordpress.com/2010/12/22/om-svarigheten-att-prata-om-prataomdet/Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-13332745.post-42634154028887061582010-12-22T16:12:25.917+01:002010-12-22T16:12:25.917+01:00Detta är ett mycket intressant inlägg! Jag fundera...Detta är ett mycket intressant inlägg! Jag funderar ofta på vad jag skulle göra om någon av mina fina killkompisar t.ex skulle bli dömd för våldtäkt (okej, du pratar om fall där man inte kan vara säker, men ponera här att man KAN vara säker och att jag VET liksom). Jag har funderat på hur jag skulle reagera i ett sådant läge? Säga upp vänskapen? Stötta? Tänka att han "tillfriskna"? och så vidare, det finns ju hur många alternativ som helst här.<br /><br />Att göra distinktionen person - handling är nog (tror jag) en vanlig stratergi: "han har inte gjort något mot mig, mig är han jättefin mot" och "han gjorde ETT misstag, det definierar inte honom som person". Frågan är dock om jag personligen skulle klara det, vetskapen att en nära vän gjort något avskyvärt mot någon annan tjej skulle nog kännas för tung att bära...<br /><br />Intressant post i alla fall! Mvh<br /><br />Ps. Min kommentar är absolut inte menad att värdera eller döma personen som skrivit texten på något sätt.jhttp://jitterbugboy.blogg.senoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-13332745.post-44472090274360407162010-12-22T14:58:14.548+01:002010-12-22T14:58:14.548+01:00Åh Alice, alltid lika bra!Åh Alice, alltid lika bra!Ihttps://www.blogger.com/profile/02016726202235030851noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-13332745.post-55091457088358725362010-12-22T02:59:16.947+01:002010-12-22T02:59:16.947+01:00Åh Alice, du formulerade något jag verkligen funde...Åh Alice, du formulerade något jag verkligen funderat kring hundra gånger utan att kunna sätta fingret på.<br /><br />Jag har utan tvekan upplevt att det ibland funnits en uppfattning om att individens rätt att själv avgöra huruvida hon/han har blivit kränkt eller ej också kan utvidgas till att omfatta omgivningens reaktion på sagda upplevelse av kränkning. Det är så klart förståeligt ur den utsattas perspektiv, men på många andra sätt orimligt.<br /><br />Nu tror jag inte (som somliga foliehattar och feminismhatartroll runtom i kommentarsfälten) att vi löper någon överhängande risk att inom kort hamna i en häxjakten-liknande situation där kvinnor går runt och agerar angivare. Det innebär dock inte att det inte är precis lika obehagligt för varenda människa som anklagas för något. Att i ett sånt läge kräva gemensam uppslutning mot en enskild person för något man faktiskt inte säkert kan veta kan ju inte vara önskvärt på något annat plan än det rent känslomässiga för någon?Allt Genasthttps://www.blogger.com/profile/11035318929489307662noreply@blogger.com