tag:blogger.com,1999:blog-13332745.post113025524725682301..comments2023-10-18T09:34:51.605+02:00Comments on Isobels text och verkstad: Family valuesIsobel Hadley-Kamptzhttp://www.blogger.com/profile/08874208549862308061noreply@blogger.comBlogger4125tag:blogger.com,1999:blog-13332745.post-1130319996293163952005-10-26T11:46:00.000+02:002005-10-26T11:46:00.000+02:00Det är lite kämpigt det där. Jag har inte superbra...Det är lite kämpigt det där. Jag har inte superbra kontakt med mina föräldrar - inte heller väldigt dålig. Vi har tappat lite av det naturliga nätverket - det som vi också behöver när vi blir halta, lytta och sjuka. Vi skapar nya nätverk - men det är ju ändå inte riktigt samma sak. Jag är lyckligt lottad - jag mår väldigt bra. Jag vet också att när det kommer svåra stunder, när det varit svåra stunder - då står dem på tröskeln: familjen!Nathalie Sundesten Landinhttps://www.blogger.com/profile/02120515443451324099noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-13332745.post-1130275891613396032005-10-25T23:31:00.000+02:002005-10-25T23:31:00.000+02:00Well... du har familj i varje fall... Själv har ja...Well... du har familj i varje fall... Själv har jag usel kontakt med min far, ingen med min mor och (som tur var för det icke-existerande barnet) inga syskon begåvades jag med...deepedhttps://www.blogger.com/profile/00365693396129176760noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-13332745.post-1130262859616867432005-10-25T19:54:00.000+02:002005-10-25T19:54:00.000+02:00Ja. Vad ska man säga. Jag känner mig, trots alla v...Ja. Vad ska man säga. Jag känner mig, trots alla vedervärdiga omständigheter, faktiskt väldigt glad som känner min far så väl. Även om vi inte ses eller hörs längre så känner vi varandra väldigt bra. <BR/><BR/>/GoestaEric Goesta Rosénhttps://www.blogger.com/profile/11997048593737907484noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-13332745.post-1130255618201452212005-10-25T17:53:00.000+02:002005-10-25T17:53:00.000+02:00Jag känner igen mig i det där - ingen i familjen f...Jag känner igen mig i det där - ingen i familjen finns i närheten om jag vill spontan fika eller bara umgås en lördagkväll. Och så när man väl ses blir det så himla intensivt att jag nästan storknar. Det är klart bättre att ha alla i närheten.<BR/>Men å andra sidan så tror jag, appropå att unga män inte känner sina pappor, att man kan vara fysiskt nära någon att att någonsin lära känna personen i fråga. Och ibland har jag en känsla av att det gäller just pappor.Anonymousnoreply@blogger.com