söndag, januari 29, 2006

Fylleskrivandet

Shit, det här med fylleskrivandet är verkligen grejen. Det är lite svårt att stava, men annats lycckas man fånga känslorna långt bättre än annars. Den där lyckligkärleksfullkåtdrömska personligheten som man oftast håller på armslängds avstånd från texten kommer fram genom alkohol. (Jag ändrar låtsat koncentrerat i efterhand, annars skulle felstavningarna vara mångdubbelt fler. jag hoppas att ni förstår.)

I kväll gjorde jag två sorters fenomenal korv (mejram & äpple, samt paprika, aprikos, vitlök, spiskummin & chili), kom på ett helt nytt bestsellerformat, deklarerade att jag verkligen ville förbjuda lightkeso, dansade till R Kelly och drack osannolika mägder rött vin. Det är sånt som händer. Det är sånt som gör en lycklig. Oavsett om man kan stava egteråt eller inte.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Japp, kundinte sagt det bätrre själv. Shkål! In vino veritas.

Anonym sa...

Ja kanske är det så. Själv har jag konstaterat att de flesta av mina vänner inte känner till vem Reodor Fälgen är. Oväntade saker händer hela tiden.

Anonym sa...

Angående stavningen; han heter Felgen inte Fälgen.

Anonym sa...

drunken lit is da nu shit!

The Blogger Formerly Known as Ensamma Mamman sa...

Fylleläsning är inte heller så dåligt. Andras bloggar blir också mycket roligare och mer insiktsfulla efter några glas vin.

Anonym sa...

"Somliga människor har den där förmågan att få det att låta som en krigsförklaring om de säger 'Kan jag få ett glas vin?' och du är tydligt sådan."

- ur en intervju med Carina Rydberg av Karin Magnusson på SR när "Den högsta kasten" kommit ut för snart tio år sedan.

Anonym sa...

Höstkorvssmaken dröjde kvar hela natten, men äppelkorven var strået vassare. Vi beklagar att vi inte minns din R Kelly-dans - det måste få bli en repris! Stort tack för korvkurs et al.!

nb sa...

Helt ovetandes har jag under ngra veckor ätit inte bara 0,3%-keso (jippi) - den har visat sig vara även laktosfri: känns lite overkill, minst sagt.